Måndag igen

Förut så var måndagar sega för att helgen var slut och vardagen oftast var tråkigare än den lediga helgen, under mina studier var det ju inte alltid så stor skillnad på vardag och helgdag och så jobbade jag rätt ofta på helgerna så det blev bara en gradskillnad i att ha helg och vardag. Men det har ändrats efter att jag börjat jobba heltid, skillnaden ligger i frånvaraon av antontid. Efter den här helgen när jag i tre dagars tid umgåtts med anton i stort sett hela tiden, är det fruktansvärt svårt att vara borta från honom, jag vet det låter fånigt och visst är det ibland roligare att pyssla med någon grej på jobbet än att dividera med en arg ettochetthalvtåring om huruvida man måste ha overall på sig när man skall gå ut och åka pulka. Men jag är beroende goddammit, förmodligen skulle det vara annorlunda om vi levde jämställdare och jag hämtade och lämnade på dagis lika mycket, nu sticker jag hemifrån på morgonen ibland när han sover oftast hinner vi hänga ca en kvart och sen kommer jag hem och så har vi typ två timmar där alla är trötta och hungriga och ofokuserade. Idag längtade jag sjukt mycket efter honom och undrade hela tiden vad han gjorde på dagis om karin hämtat honom än om de lagade mat eller läste bok osv, När jag kom hem vi fick iaf en härlig kväll med bad i badkaret och mycket bus. Jag klagar inte, det här är inget inlägg i dagisdebatten när karin börjar jobba skall jag gå ner i arbetstid så att jag får umgås mer pöjschen. Jag tycker att dagis är bäst och jag gillar att jobba, jag är nog bara förvånad över hur mycket jag gillar den där korta killen.

helg och häng

I vanliga fall brukar jag inte vilja göra något på helgerna eftersom jag är trött efter jobbveckan men jesus vad jag har umgåtts denna helg på tre dagar har jag hängt med släkten, vin med grannar utan (sovande) barn, kaffe med grannar med barn, öl med jon och mera kaffe med andra grannar + pytteliten bebis, och jag är inte slut jag vill bara ha mera 2006 skall bli umgängets år.

handy man

Igår köpte vi två nya lampor och mat för 1600, nu ska jag och anton in till stan och köpa trälim + proppar till lamporna, jag ska köpa en ny mössa till ants också för att dämpa min nyfunna manlighet.

skräpkultur

DN har en artikel om skräcklitteratur i kulturen i dag, slutklämmen av den intervjuade litteraturvetaren låter så här

Mattias Fyhr ser vissa faror med att skräcken adopteras av de "fina" författarna.

- De kan köra saker i botten. Om de försöker skriva skräck men inte gör det bra finns det en risk att folk tror att det är en platt genre.

Han tar Coleridges klassiska dikt "Rime of the ancient mariner" som ett riktigt skräckexempel.

- Så fruktansvärt dålig, oerhört sentimental.

Sentimental och sentimental den är ta mig tusan obegriplig, en sjöman slår ihjäl en albatross som förföljer skeppet i en evighet så slutar det i död och pina, när jag läste littvet kände jag igen dikten men visste inte var jag hört den förut, tills jag kom på mig själv med att sjunga några strofer ur den i falsett, då förstod jag genast vilka som var skurkarna bakom de lömskt utplacerade stycken av anglofil skräckhistorisk litteraturskatt som satt inpräntad i mitt huvud. Iron Maiden, på skivan powerslave har de skrivit en låt om dikten där delar av den ingår i låtens text och delar av rhymet läses upp i låtens slut.
och så säger de att hårdrock fördummar.

2006 hej och hå

Julen var julig med snö, släkt och pulkaåkande, Anton lärde sig att uppskatta snö och slängde sig i snön och fick mycket beröm av min farbror och hans fru när han inte började gråta när han ramlade huvudstupa ner i en snödriva (ramlade och ramlade förresten, han slängde sig rakt fram i den), han var minsann ingen fjask inte.

Det roligaste var dock att träffa alla gamla vänner igen, det lustiga är att det nu inte känns som så länge sen när man träffas trots att jag inte träffar många mer än någon gång om året. Julediscot var mycket trevligt, jag släppte löken och dansade drack pilsner och var levnadsglad, jag kände mig ungdomlig och rolig och pratade med gamla klasskompisar och bekanta. Vapnet gjorde som vanligt en bra spelning och hade den alltid svårflörtade östersundspubliken lindad runt lillfingret, damn vilken utstrålning du har fått på scenen Hanet. Nyårsafton var en betydligt tröttare och nyktrare david som kände sig gammal och tråkig. Trots en mycket trevlig kväll i glada vänners lag så spelade trötthet vetenskapen om att jag skulle köra hela vägen hem sent på natten och tre glada tjommar från ett lokalt popband som såg ut precis som fikagänget gjorde i tonåren som retade mörn för att han var gammal och var så mycket levnadsgladare och stökigare (på ett positivt sätt) än vad jag orkar eller kan var nuförtiden.

Lista och avslut

Tänkte att ni skulle få lite boktips på böcker som jag läst under året som gått och tyckt mycket om, de flesta har inte kommit ut i år men är bra ändå.

Solaris – Stanislav Lem
Fans – Fredrik Strage
Det heliga landet – Pär Lagerkvist
Safe area Gorazde – Joe Sacco
I väntan på barbarena – JM Coetzee
Persepolis 4 – Marjane Satrapi .

Just det jag tar lite bloggledigt nu, eftersom jag åker till jämtland i morgon vi ses snart God jul.

metabloggande

Okej nu skall jag skärpa mig, efter martins lilla varning om stilistiskt slarv, så ringde en varningsklocka, jag måste börja ta min blogg på allvar. I början hade jag en tanke om att skriva om specifika saker i varje inlägg dvs inte bara berätta vad jag gjort den senaste tiden. Fast ju mer jag började läsa andras bloggar upptäckte jag att det var roligast att läsa om sina kompisars vardag, att ständigt få korta uppdateringar över bekantskretsen förehavanden gjorde att man vid telefonsamtal kunde gå direkt in på de saker som det bloggats om och strunta i artigehtsfraserna. Nu tycker jag att jag hittat ngn sags medelväg mest skriva om vardagen men även ta upp roliga/intressanta funderingar och ibland tillåta sig själv att gapa över rysk/sovjetisk inrikespolitik, det är ju trots allt MIN blogg. Men mitt nyårslöfte är att skriva ordentligt, framför allt att sluta blogga på kvällen när jag är trött utan se till att vara pigg alert och intressant och sluta stava fel och särskriva, ordnung.

ge dom våld

Migrationsverket dricker champagne efter att ha utvisat en asylsökande familj, alla vi som haft fördomen att den myndigheten bestod av ondskefulla rasister får återigen svårt att tro något annat.

En sak till

Julen jag är ju så oförberedd, jag menar klapparna är inköpta och delar av packningen är packade men jag fattar inte riktigt attdet snart är dags att åka upp till den kalla nord för att fira. Jag tycker att det skall bli kul men jag känner ingen pepp, någon som känner igen sig?

Mera nörderi

Jag vet om att jag tidigare läst om att det i sovjet grundades en republik för judar och nu har jag fått det konfirmerat, den här länken ger en kort presentation. Jag vet inte hur korrekt resten av innehållet på den där sidan är men de som står om Birobidzhan stämmer, som alla Stalins ideer var väl den här heller inte så god. Ellen du som läser ryska har du hört om det här? vet du mera så berätta, jag är även nyfiken på den rent adminstrativa indelning i dagens ryssland, så jäkla rörigt med autonoma regioner och oblast vid sidan om de vanliga regionerna. Öh jag vet att du inte läser rysk historia eller sovjetisk samhällsplanering, men om du läst något om detta låt mig veta är deu snäll.

2005

jag såg att jon skrivit om året som gått så jag kände att jag borde haka på. 2005 har varit det vuxna året, jag har fyllt 25 jag har gått klart min utbilding och jag har fått ett arbete. 2006 får jobba hårt för att bräcka sin föregående kollega. Jag har upptäckt hur kul det är att läsa äldre fakta i fickformat, typ Jugoslavien eftr tito från 1982, och se hur forskarens slutsatser och framtidsvisioner blev så här med facit i hand. I det tidigare nämnda häftet står det nästan bara om aggressiv kroatisk och albansk nationalism och dess hot mot det förenade jugoslavien, och inget om den serbiska varianten vars efterföljningar vi kunnat följa under nittiotalet. Mitt intresse för det här började när jag skrev c-uppsats och kollad en massa tidningsartiklar om berlinmurens fall på mikrofilm, jag kunde inte låta bli att läsa alla andra artiklar som behandlade östblocklet också och det var så spänande att inse hur oväntat sovjetunionens kollaps verkligen var, att man verkligen inte kunde tro att det skulle sluta som det gjorde. Förresten såg vi Vera Drake igår den var väldigt bra men sorglig, brittisk socialrealism är aldrig fel.

Terra Nullius

I dagens Dn kan man läser jag om upploppen i Sydney när pöbelhopar attackerat människor med arabiskt utseende, John Howard fördömer händelserna "Att angripa människor på grund av deras ras eller etnicitet är fullständigt oacceptabelt och borde fördömas av alla australier [...]" längre fram i artikeln hävdar han dock att han inte vill betäckna händelserna som rasistiska "Jag anser att termen rasistisk används oförsiktigt. Jag accepterar inte att det skulle finnas en underläggande rasism i detta land". Oj vad tokigt, Howard menar alltså att de som blev attackerade blev det på grund av sin ras eller etnicitet, men att det inte är rasistiskt att attackera att attackera någon på grund av dess ras eller etnicitet, det är bara ouppfostrat. Många tidningar beskriver sydney som en mångkulturell "smältdegel" och framhåller att rasistisk våld är en väldigt främmande företeelse i australien. Men jesus finns det ett mer rasistiskt land än australien, det är ett av få demokratier som sätter asylsökande i fångläger i öknen. Deras behandling av sin ursprungsbefolkning skall vi inte gå in på, man införde i början av seklet ett stopp för icke-europeisk invandring, eftersom man fruktade att människor från kina och indien skulle välla in över gränserna så att vita skulle bli en minoritet och attaustralien skulle sluta vara ett "europeiskt" land.

lussechock

kl. 9.00, glögg kaffe saffransbulle och pepparkakor med kollegorna.

kl. 13.00, luciatåg med elever från skärsätra musikskola, kaffe, småkakor och saffransbulle med bokcirklarna och talbokslåntagare.

kl. 15.00, luciatåg på dagis, söta barn sjunger glatt, anton sitter jättesnällt stilla i tio minuter och går själv i tåget utan att behöva bli ledd av fröken, kaffe, saffransbulle pepparkaka.

synnerligen ostela svenskar

träffade jag igår kväll efter att jag och mörn hade varit på bio och sett på instängd, jag satt på en bänk i tunnelbanan och fipplade på min ipod, när en tjej sätter sig brevid mig, efter ett tag komme rhennes pojkvän och dimper ner så nära mig att han rör vid mig, och det fortsätter han med, han rycker tag i mina axlar och säger snygg jacka, jag tittar upp och upptäcker att våra parkasar är identiska, absolut säger jag och plötsligt är jag inne i ett samtal angående mp3-spelare, han berömmer min spelares utseende men tar upp en egen liten spelare ur fickan, han beklagar dess design (tysk dildo påstår han), men lovprisar dess batteritid. Tack gode gud så har jag fått bra träning i att prata med främlingar om ointressanta saker på biblioteket. Samtalet fortsätter när paret berättar att de just sett 40 year old wirgin på bio (rigoletto samma som jag och mörn var på), de menar at den var ganska rolig men lite moraliserande och inte den skrattfest de förväntat sig, de berättar för mig att de älskar filmer som zoolander och dum och dummare där man skrattar hela filmen igenom. Vi fortsätter att språka om komedier och om huruvida det är inte är lite olutherskt att kunna se på film i sin ipod. skall man verkligen alltid ha roligt och vara stimulerad skall man inte ha lite tråkigt när man åker kollektivtrafik.

Min pojke

Puh idag har vi varit på sjuhuset och anton har fått sina rör i öronen, morgonen började grymt med att anton inte fick äta något (sånt gör en sur) att han var tvungen att duscha och tvätta håret (sånt gör en surare), sen forsatte det med att anton hostade så att hans pappa var helt säker på att han inte skulle få opereras idag. Men allt gick bra till slut, det var ett helt gäng med småkillar i varierande ålder som skule operera sina öron, anton hade storkul i väntsalen där det fanns akvariefiskar sjuksköterskor att charma och plastdinosurier som man kunde ställa i raka led (han är en sån lite preussare). Otäckt var det när han skulle sövas, men pappan fick bita ihop och pressa tillbaka tårarna som jag antar att pappor gjort i årtusenden. När han vaknad eupp igen ville han sitta i mitt där han sett satt och buttert drack välling och åt glass och tittade förvånat på alla läkare och sköterskor som han flörtat upp för fyrtiofemminuter sedan och nu inte verkade minnas.
Något jag lärt mig, barnläkare är helt sjukt pedagogiska både mot barn och föräldrar tack socialstaten för allmän sjukvård.

Jag mår illa

Det är något fel på min mage, jag har mått illa till och från i veckor och inte haft ngn riktigt matlust. Karin är på spa med sin mamma och jag är trött, trevlig födelsedagsmiddag på restaurang med småbarn igår.

Idag

var min första lediga dag denna vecka, och blev därför en ytterst effektiv sådan, idag har vi städat, adventspyntat vi är nu stolta ägare av inte midre än fyra adventsljustakar (tre elektriska), två adventstjärnor (en elektrisk) .sedan har vi bakat pepparkakor, beställt julkort och julklappar och på kvällen adventsfikat med angelica,dennis och engla. När anton sov middag hann vi se på andra halvan av the aviator. Hoppas ni som varit göteborg har haft det bra, glad advent på er alla

boken

Jag har just läst ut hanteringen av de odöda och jag är nästan lite besviken. Jag är verkligen glad att ajvide lindqvist finns och att han kan ge ut böcker i sverige, men boken håller inte samma klass som låt den rätte komma in . Jag är överförtjust i valet av ämne och i att han väljer att skriva om existeniella grubblerier i just skräckformat, men karaktärerna känns här lite som karikatyrer. Men läs den ändå den är mycket underhållande och bitvis mycket sorglig. Läs också Johan Hiltons no tears for queers där han gör fyra reortage om homosexuell som blivit mördade på grund av sin sexualitet.

Igår visades en mycket intressant dokumentär om ett gäng svenska maoister som gick helt bananas i slutet på sextiotalet. OM ni inte såg den se reprisen så kan vi snacka sen.

magsjuka och drummen

Så blev ants magsjuk igen och det blir en stilla hemmahelg med en sjuk lite pojke, i går blev det lite sömn och när jag väl somnade drömde jag mycket konstigt. Jag minns nästan aldrig vad jag drömmer eftersom jag sover väldigt djupt. Men när jag sovit dåligt minns jag nästan alltid vad jag drömt den natten.

Så här var det, av någon anledning var jag och karin borta från anton, som var själv hemma det var kväll och vi var var tvungna att skynda oss hem till honom. Jag var hela tiden medveten att jag drömde så därför tog jag aldrig drömmen riktigt på allvar, dvs, om det var en vägg i vägen så försökte jag att gå igenom den eftersom jag visste att jag drömde, dock var jag orolig för anton i drömmen. Jag och karin springer iaf omkring i ngn slags bisarr sagovärld ala tim burton eller katten i hatten, med stora konstiga hus och träd och växter, allt inramas av någon slags svensk skolgymnastiksalinteriör med ribbstolar och tjockmattor, jag bryr mig som sagt inte så mycket om materian utan bryter mig friskt igenom väggar och vidgar små fönster så att vi kan krypa genom dem. Vi har väldigt bråttom och letar oavbrutet efter anton. Nu kommer vi till det roliga. strax bakom oss har vi martin hanberg, som hela tiden kommenterar drömmen och vad mitt undermedvetna försöker säga mig, en diskussion om detta förekommer hela tiden mellan martin mig och karin, vi är dock inte lika inriktade på att prata om vad ett stort träd egentligen symboliserar i drömmen, utan vi är fokuserade på att hitta anton, jag måste hela tiden mana på honom att skynda sig och inte stanna och prata om mitt undermedvetna och drömmars symbolik. När vi till slut hittar anton sitter han på en tron i en djungel och är en tiomånadersbebis som är jätteledsen, med ett ryck vaknar jag och upptäcker att han ligger tätt intill mig och jag kan lugnt somna om.

blogg irl

igår drack jag öl med gamla kursare, det var mycket trevligt och det kändes inte som om det var nästan att halvår sedan vi träffades, tvärtom det känns som om det var några veckor sedan precis som att träffa gamla kompisar.

ofokuserad

En intensiv helg igen, öl med anna o mörn, gratis barnmässa i älvsjö i söndags, jag var lite anti först och babblade om konsumtion istället för umgänge som familjenorm men vi hade riktigt trevlig och jag och anton smälte när vi köpte fina plastdjur till honom. När dagen varslut hade han fått, en tröja i brun plysch, en barbapapa tallrik i gul plast, en hund och en ko i plast, när vi skulle gå ut fick vi en kasse med gratisprylar vilken till antons stora glädje innehöll en gosedjurshöna. Han har lekt med den sedan dess och glatt skrikit -öna, -öna. I går morse var vi på karolinska och fick besked att anton får tid för att sätta in rör i öronen, skönt men jag är nervös ändå. Idag fick jag min ipod, nturligtvis funkade det jättebra att få den med bud, jag känner mig tramsig som tvivlade.

svart tratt vit tratt

Ikväll har jag försökt att titta på den nyaste kusturicafilmen men jag var aldeles för trött för att orka med tempot och den förvirrig som råder filmen igenom, jag tror att det var john croneman som sa att det var den första film någonsin som diagnostiserats med ADHD. Jag har allid varit svag för kusturica, zigenarnas tid är den en av de första filmer jag såg som verkligen gjorde ett starkt intryck på mig. (Den av de första filmer jag såg som inte var en actionfilm eller en komedi.) Men det här var mest rörigt och buskisbetonat, jag hänger eller inte med i liknelserna och krigsmetaforerna, tex. björnarna som invaderar från kroatien. Den romeo och juliahistoria som jag hade förstått att filmen skull handla om had eknappt satt igång när jag tittat på en timma och fyrtio minuter av speedade balkanbor som super dansar och skjuter. Den politiska diskursen ger jag mig inte in på kusturicas skildring av kriget och särskilt den jugoslaviska arme har ju fått mycket , och trots tt jag har hyfsad koll på krigsåren så är det svårt att uttala sig om saken. Jag har lyssnat på the Redskins, kick over the statues! vilken låt och vilket band de vaerkade vara, att vi inte lyssniade på dem när vi var lite innen på oi för hundra år sen eller gjorde andra det. Har någon skiva eller vet om det har släppts någon samlingskiva? i efterhand de verkar mest ha släppt singlar.

Ny post

Oj vad jag varit dålig på att uppdatera bloggen, för all er som suttit som på nålar när ni inte kunnat läsa om davids vardag, så skall jag försöka att sammanfatta veckan som gått.

Fredag, min lediga dag som jag och anton skulle spendera tillsammans genom att hitta på något kul, spenderade vi genom att vänta på bergshamras vårdcentral, anton hade stormkul, långa korridorer att knata omkring i massor av pensionärer att flirta med och en annan version av bara rumpor där antons favoritdjur hönan och hunden var representerade. Vi fick även hänga med fd SSU-ordföranden Mikael Damberg och hans dotter.

Lördag, Angelica och Dennis bröllop, rasande trevligt dans mat och trevliga gäster gjorde en riktig helkväll. Ett riktigt stiligt brudpar var det också. Vi hamnade bredvid ett par småbarnsförädrar från bagis samt eriks gamla granne Sofi och man fick hela tiden påminna sig själv om att det var första gången man träffade dem.

I går hängde jag med Mörn vi hade sedan länge bestämt en biodejt, men var oense om valet av film, som fan av svensk sommar och som kulturimperialist och en sann vän av en angloamerikansk filmtradition ville mörn se nessers femtiotalshyllning, pekoralet kim novak badade aldrig i genesarets sjö och mumlade bara hotfullt om att han hatade japan när jag försökte övertala honom om att se det levande slottet. Vi bestämde oss för en medelväg som blev broken flowers, men precis när vi skulle glida in på sture bangade vi ur och gick hem till mörn och mattias på dronninggatan istället.

nyss köpte jag en ipod/d

Glömde

Om du skulle ha riktigt tråkigt ngn gång kan du nu kolla in min magisteruppsats det är nr. 244, jag ville inte länka direkt till den, eftersom jag hatar när man klicka rpå en länk som visar sig vara en pdf-fil och så tar det hundra år för datorn att öppna acrobat och så bli man tokig, tokig i tell ya.

Onsdag

Jag somnade just över antons spjälsäng när jag nattade honom, en halvtimma senare kom karin och undrade vad jag sysslade med. Sova halvt lutande över en spjälsäng, aj aj aj ont i kroppen. Häromdagen lade jag ut texten om svenska avrättningar, här är lite kalla fakta. Den siste som avrättades i Sverige var Johan Alfred Andersson-Ander 1910, oh faktiskt med giljontin, enda och försat gången, den sk. Yngsjömörderskan avrättades 1890, och anton nilsson dömdes till döden 1908 men benådades och frigavs slutligen 1917.

Brunflo

Är en ort som ligger ca 1,5mil rakt österut från Östersund. Brunflo har ca:5000 invånare, och är mest känt för sin kastal, ett tornformat befästningsverk som mest verkar ha haft ceremoniell betydelse uppfört på 1100-talet. Orten inhyser även jämtlands största högstadieskola som sibiria besjunger i låten kastalskolan 9 E. DEt är sällan som man kan läsa några nyheter om brunflo i rikstäckande press, (i östersundstidningarna handlade artiklar om brunflo uteslutande om skoterstölder) men nu har Brunflo positionerat sig själv på den mediala sverigekartan(klicka här för artikeln . Nu borde bara någon fyndig lokal entrepenör hitta på en slogan som syftar på händelsen. typ Brunflo orten som limmar på dig när du däckat.

Böckerna

Jag är en odicplinerad läsare, ofta slutar jag att läsa mitt i boken inte för att jag tycker att den är tråkig eller dålig utan bara för att, något annat kommer i vägen, oftast en annan bok eller så glömmer jag bort boken en vecka och vips så har jag ingen lust att läsa den mer. Men jag jobbar på det där jag skall skärpa mig och läsa diciplinerat. KOombinationen av detta och att jobba på bibliotek är förödande, ponera att jag läser en bok i detta fall ms Dalloway, som jag verkligen tycker är fantastisk, problemet är att min resväg (som förutom innan jag somnar är den enda tiden då jag orkar läsa) är full av byten och uppbrott från läsandet i form av tunnelbanebyten och bussfärder med köande osv. Denna bopk med sina långa miljöbeskrivningar passar inte för att läsa i korta snuttar. Sen råkar jag glömma den hemma, och står inte ut med tanken på att behöva åka hela vägen hem igen utan något att läsa, så jag lånar zadie smiths autografjägaren, som är så mycket bättre än sitt rykte, och så läser jag glatt i den ett par dar, tills jag ser att fredrik strages fans kommit in, såklart nappar jag den på en gång och nu läser jag åter igen tre böcker på en gång, nästa vecka kommer hanteringen av de odöda, och i morgon hade jag egentligen tänkt att låna joe saccos, the fixer och safe area gorazde på serieteket. Så mycket böcker så lite tid.

Hi my name is

Min första konferens, så spännande, vid lunchen satt jag bredvid en av föreläsarna och en enhetschef från varberg. Släktforskning har aldrig varit så hett som i höst.

Drang nach osten, film från öst och lite tv från väst

I helgen har jag sett om Goodbye lenin som var precis lika bra som jag minns den, jag började nästan gråta två gånger men blev tvungen att svälja tårarna eftersom jag såg på den med farsan och brorsan och de är båda betydligt hårdare än mig. Återkomsten var presis lika snygg som alla sa att den var, en fantastisk film riktig thrillerstämmning hela filmen igenom trots att det knappt händer något, slutet är dick helt öppet och huvudet är fullt av frågor efteråt. I dag såg jag och K första extras, och det var ju lika roligt som office, lite nedtonat kanske men fuktansvärt roligt. alltid kul när skådespelare spelar sig själva när d inte framstår i så ljus dager.

inför diktatur nu!

Insändare från fredagens metro

Inte att undra på att
företagen flyttar till Kina
Under samma tidrymd som
svenska tekniker behöver för att
borra sig igenom Hallandsåsen
har kineserna konstruerat, tillverkat
och skjutit upp bemannade
satelliter. Därför är det
inte konstigt att svenska företag
flyttar tillverkning dit med stigande
arbetslöshet här som
följd. Det behövs en annan politik
i Sverige. PER T K

Absolut Per det finns inget som kan boosta tillväxten på samma sätt som offentliga massavrättningar på fotbollsstadier.

tv och klättringsolyckor

I morgon är det en riktig tv krock, på fyran går lost på femman oc, och svt visar ricky gervais nya serie extras, allting mellan nio och tio, för mig är det lätt att välja bort oc som jag faktiskt inte gillar, men jag bor ju inte i ett ensamhushåll, som tur är går ju lost i repris och extras går ju att spela in, men ändo varför inte sprida ut härligheten lite. Men iofs bryr jag ju mig inte om detta för i mrgn skall jag titta på vapnet på debser, pepp pepp, mörn kommer du att köra "vår" låt?

Hemskt
När jag kom hade anton värsta bulan i pannan och hela ögat hade svällt upp när han ramlat när han försökt klättra upp i fönstret, han var aldeles dämpad och vi var oroliga att han fått hjärnskakning. Men sen på kvällen piggnade ha omkring och sprang omkring och skrattade och snorade som en liten quasimodo med sitt svullna lilla ansikte.

Slaverna

Jag och Karin har länge funderat på vilken land våra grannar under oss kommer ifrån, de har efternamn som tyder på att de kommer från ett slavisktalande land och när vi tjuvlyssnat på dem har vi hört att de inte talar ryska. Ryska lärde jag mig att skilja från andra slaviska språk under en charterresa till bulgarien där majoriteten av turisterna bestod av ryssar. Jag chansade på ngt av det forna jugoslaviska staterna, och karin höll med.

Problemet var hur jag skulle få reda på det, vår relation bestod av att hälsa i trapphuset, de införde även seden att önska varan en trevlig helg om man träffades en fredag eller lördag, de brukade även heja på anton och busa lite med honom. Var skulle jag kunna slinka in frågan -var kommer ni ifrån egentligen? Var det viktigt? egentligen inte, de var ju mest fråga om hobbylingvinistik från min sida, att försöka skilja ut olika språk ur en språkgrupp man inte alls förstår kändes som en spännande utmaning. I går träffade iaf jag och anton det glada paret när vi var ute på prommenad, vi hade sällskap hemåt och pratade om ditten och datten, och då kom svaret de kom från Belgrad, och jag kände mig som en språkexpert.

feber och dubbelgångare

Jag har haft feber därav den klena uppdateringen av min blogg, När jag låg i soffan framför tv:n och vändades plågad av min sjukdom får jag till min stora förvåning syn på mig själv på tv-skärmen det är ett cafeprogram på finska kanalen, och jag har slagit i programledaren att jag heter Juha Itkolainen, och jag måste ha påstått att jag är författare, för samtalet handlar om den svåra tredje romanen. Jag häpnar över att höra mig själv tala en helt felfri och melodiskt lågmäld finska och vara helt uppe i rollen som den unge författaren med ambitioner. Men jag hämtar mig snabbt och griper tag i digitalkameran för att likt gundesvans mamma fotografera tv-skärmen, för att ha som bevis att visa upp för klentrogna lyssnare som inte skulle tro på mina framgångar hos brödrafolket.

Finland och fredag

De är nöjda på bibliotket, - Aldrig kunde vi tro att det skulle vara en sånt vinst med en finsktalande i personalen I fredags var ett gäng finska bibliotekarie från Eesbo, och gissa vem som fick underhålla dem under fikastunden.

Tre saker som gör att jag älskar Karin.
1. Hon har en favoritrevolution (Paris 1848)
2. När hon skriver upp vår veckoplanering för maträtter sätter hon ett utroppstecken efter tacos, fredag = tacos! = fest
3. Hennes ide om en trevlig fredagkväll består av chips och der Untergang på dvd.

bokcirklar & bilar

Idag har jag haft min första bokcirkel, bokcirkeldeltagarna bestod av synskadade damer och en herre i åldrarna 75-95. Det är ingen regelrätt bokcirkel utan går ut på attjag presenterar nya (tal)böcker som vi köpt in och delar ut böcker till in tresserade. Sen pratar vi om specifika böcker, kanske någon redan läst boken, om läsande i allmänhet och om olika författare. Vi var rörande överens om att Herman Lindqvist känns lite passe. Jag hade varit nervös för detta ett tag, jag är dålig på att stå och prata framför människor och är ingen naturlig ledare så därför oroade jag mig för att leda ett samtal med så mycket äldre männikor i över en timma. Men otroligt nog så gic det jättebra, jag upptäckte att det är så här jag gör mig bäst sittande runt ett bord och försöka bära upp ett samtal kring en struktur. Detta är något jag kommer att ägna mig åt många fler gånger.

Anton lekte med en pusselbit som föreställer en bil, -prrrr lät han och "körde" omkring med pusselbiten. Varken jag eller karin har något minne av att vi visat honom hur man leker med bilar. Så lite förvånad men imponerad köpte Karin "riktiga" leksaksbilar åt gossebarnet så att han inte skulle slippa köra omkring med sin pusselbit.

Jämtland=Gulag

Citat från Dn's andrasida.

"Jag pratade med en familj från Iran som på fullt allvar undrade om vi som bodde här uppe hade blivit förvisade it av regeringen som något slags straff"

Bräckebon Roland Karlsson som för egen del kommer att sakna flyktingförläggningen.

För den som aldrig varit i Bräcke kan ju en sådan fråga verka ja nästan förolämpnde men i själva verket är den i allra högsta grad relevant.

tiufkarl

Den här bilden har jag snott från det ljuva livet som skrev ngt på karins blogg en gång, de verkar i sin tur ha stulit den av ngn annan, det är väl så det fungerar med humor.

vabba

Jag är hemma med sjukt barn, lite som föräldraledighet light, anton pendlar med att vara ynklig och världens sjukaste pojk till att med allvarlig min sortera sina leksaker, och spänt följa intrigerna i teletubbieland. Karin sitter vid datorn och skriver hemtenta och uppsats medan jag tar hand om pojken rollerna är ombytta och det känns så skönt.. Jag vet att karin skrivit om det i sin blogg men ni får höra (läsa) det igen, till middag åt vi pannkakor och ants älskar verkligen pannkakor, kaa-kaa ropar han när vi tittar på matlagnigsproceduren. Min erfarenhet är att överhuvudtaget är småbarn väldigt klyschiga de gillar pannkakor, välling och söta djur, precis det som förväntas av dem.

here comes teletubbies

Från början var min favorit Po, förmodligen för att jag genom jon redan för flera år sedan bekantat mig med honom, men även för att han var sötast av teletubbiesarna, han åkte runt på sin sparkcykel och sjöng - padi padi poo, efter ett tag fick jag upp ögnen för skälmen dipsy, med sin ko-mönstrade cylinderhatt och oefterhärmliga dans framstod han alltmer som teletubbielands riktiga entertainer, dagarna gick och dipsys spexande kändes alltmer överdrivet och välrepeterat. Och idag slog det mig den egentliga stjärnan, är lala som medvetet håller en låg profil men då och då när ljuset tillåts skina på denna spelar ut hela sitt känsloregister med söta danser och väna dialoger med blommor och vattenkannor. Den imbecille klunsen Tinky-Winky som en längre tid brottats med rykten om sin sexuella läggning har jag aldrig varit särskilt förtjust i han känns bara krystad och överdriven där han struttar runt med sin handväska och sin triangel på huvudet.

Barbro Holmberg (s), Tomas Eneroth (s), Per Westerberg (m) och Tobias Billström (m) - i högsta grad ansvariga för att det inte blev någon flyktingamnesti.

Bilden har jag snott frånyelah

42

Den här artikeln är såå Liftarens guide till galaxen, men jag kan inte låta bli att tycka att det är fantastiskt roligt. Idag har jag jag välkommnat ett gäng finska seniorsurfare på biblioteket jag gjorde succe. Något som är roligt med att sitta i informationsdisken på biblioteket är att man får en enorm koll på det senaste litteraturutbudet, varje dag frågar någon om de böcker som recenserats i svenskan och dn samma dag. Att ögna igenom morgontidningens litteraturrecesioner vid frukosten är därför ett måste om man inte skall framstå som okunning, på en ö präglad av både kulturellt och ekonomiskt kapital.

jävla moderater

I moderatkommunerna Nacka och Sollentuna försöker man kringå lagstiftningen mot vårdnadsbidrag ($$$ för att vara hemma med sitt barn) genom att låta föräldrar registrera företag och kvittera ut 6000 kr i månaden för att vara hemma med sina barn. Inte nog med att detta är ett jävligt snitsigt sätt att få medelklassens kvinnor tillbaka till spisen kommer man att kunna urholka den kommunala barnomsorgen rejält och skapa ett hederligt gammalt klassamhälle igen. För inbilla mig inte att en ensamstående arbetare skall stanna hemma och leva på 6000 i månaden för att ta hand om sina barn, och med färre barn som betalar dagisavgift så sjunker nivån på dagisen och så vidare. Jag har flera gånger sagt att det är lika bra att högern vinner valet så att vänstern kanske kan formera sig lite i opposition och att gemene man inser att reinfeldts folkhemvurm rätt snart ebbade ur. Men scheisse vad de kommer att hinna rasera på en mandatperiod, med en ny enda vägens politik kanske man kan rasera socialstaten på tre år den som lever får se. Reinfeldt pekar med hela handen och Fi målas upp som ett gäng galningar. Vilka åsikter som frodas inom kds väljarkrets brukar inte blåsas upp lika mycket i media. Det här inlägget blev extremt ofokuserat och rörigt men jag tror att ni försår vad ja menar och att jag är både rädd och arg.

skolpolisen

När jag som vanligt åkte bussen från ropsten till lidingö såg jag något som jag aldrig tror att jag sett i verkligheten förut en skolpolis . Alltså ett barn som iklädd orange väst signalerar åt andra barn när de skall gå över gatan. Jag vet att j har talas om fenomenet förut, bland annat mins jag att ämnet behandlades i teoriboken man had enär man tog körkort. Men jag såg det nog som en femtitals kvarleva som kanske levt kvar i någon avlägsen kommun. Eller möjligtvis något sydländskt påfund ( De här är något som jag som minns från min uppväxt att man ofta läste om saker i tidningar och böcker som pågick i sverige utan att kunna relatera till det i sina jämtländska omgivningar. Ting i stil med caffe latte, snökaos, vår i april eller lövskog, och som man helt enkelt avfärdade med att det hade sin plats i södra sverige "sverige söder om gästrikland" och som man helst inte tänkte för mycket på.)

Men fenomnet verkar inte vara så ovanligt, jag såg det med egna ögon, länken visar att det finns skolpoliser även inom stockholm stad. Nu till min fråga, är inte detta vansinningt? varför skall barn bestämma när andra barn skall å över gatan, det finns ju gatlysen, helt förryckt snälla förklara, när ni ändå håller på förklara varför kazakstan spelar i europas grupp i vm-kvalet, när tadjikistan (grannland) spelar asiens grupp?

hallå ällär

En härlig dag i solna, i morse vaknade anton halv sju vi klev upp och han väckte genast kusinerna som sov över, ida som är två var pigg och glad klev genast upp och så åt vi tre frukost, linnea snart åtta snubblade in till karin och sov ngn timma till. Från början var barnen rara och änglalika, blonda med rufsigt hår och tindrande barnaögon satt de och åt smörgås och skrattade åt saker som jag inte riktigt såg humorn i. någon timme senare vill ida ha alla antons leksaker själv och anton vill slå ida i huvudet med tillhyggen.Men trots allt en härlig dag jag fick botgöra för min bakfylla som stal karins pluggtid igår och som straff fick jag städa lägenheten och diska monsterdisken som växte sig till under helgen, på eftermiddagen solna centrum och vinterskor till ants, och på kvällen sedvanligt kvällshäng på gården med grannarna. Jag och anton gick förbi en loppmarknad som granntjejerna hade organiserat där vi köpte denna fina bönematta? för tjugo riksdaler. De körde en skön säljstil och började skrika åt mig på femtio meters håll att jag borde handla, - kanske en fin matta åt min fru!

glada gubben

En sommar på hemtjänsten gick jag hem till en gubbe som hade väldigt tråkig humor, han drog dåliga vitsar (sådan där roliga historier som man tänker sig att folk berättade för varandra på femtiotalet) de var oftast väldigt tråkiga ibland lite småfräcka men aldrig grova. Jag skrattde oftast för att vara snäll det var en rar man, och bara att någon försökte roa en var upplyftande bär man gick hemma hos dementa människor som väntade på att dö och helt okontaktbara varelser. En dag drog gubben ett särdeles konstigt skämt om en kvinna som skulle cykla ngnstans på "menstruationscykeln" hö hö, det var inte bara det att historien var dum, jag fattade aldrig riktigt vad det var som var roligt,jag lät helt enkelt bli att skratta situationen blev spänd och jag gick vidare. När jag kom dit på eftermiddagen frågade gubben mig om jag var religiös, något förvånad frågade jag honom varför han trodde det, -det var det där med skämtet, han trodde att anledningen att jag inte skrattade var att det var en hädisk historia, sen erkände han att det där med att jag inte gjort militärtjänsten (att jag var "samvetsöm" underbart uttryck som han använde) hade spelat in i hans funderingar kring min eventuela religiösa tillörighet, han trodde att jag var pingstvän. Det roligste av allt var att jag hade skrattat gott när han tidigare under sommaren berättat historier om dumma pingstvänner som han kommit i kontakt med under sin tid som ingenjör i jönköping.

exodus

Israels reträtt från gaza har ju inte precis legat i mediaskugga, expressen ger oss ett djuplodande reportage som tar upp den kanske viktigaste aspekten av hela händelsen.

Terror

Precis som många andra krig pågår rysslands krig i tjetjenien nästan helt i medieskugga, med "kriget mot terrorismen" fick putin ett utmärkt skäl att själv bedriva terror mot civilbefolkningen i tjetjenien. Yelahs ledare skriver bra om ett bortglömt krig.

djuret

I onsdags var jag och tittade på en tjej som heter sofia karlsson som har gett ut en skiva med dan andersson tolkningar, som spelade på sjöstugan här i bergsahamra. Det var typiskt tjo och tjim bergshamra med idel glada människor i alla åldrar, mycket trevligt faktiskt. När förbandet spelade gick en man omkring och sålde vad jag trodde var inträdesbiljetter, det visade sig vara lotter, .strax innan kvällens stjärna skulle spela var det så dags för lottdragning, de första två vinsterna utgjordes av presentkort på luncher på cafet, jag vann inte, det tredje priset var en stort gosedjur som var lila och rödrandigt och såg ut lite som en fluga. Jag hoppades att jag inte skulle vinna, jag kände inte för att bära runt på en stor maskot resten av kvällen. Gissa vem som vann?

Busy

Det har varit klent med bloggande på sista tiden, jah har haft mycket att göra på jobbet, igår stannade sex stycken kinesiska bibliotekarier till på biblioteket på sin väg till IFLA's (international federations of libraries associations)kongress i norge, de var intresserade av talböcker så jag fick ge dem en guidad tur på sociala avdelningen på engelska puh, det gjorde att dagens presentation av biblioteket för några hundra komvuxelever inte kändes så farlig och jag som egentligen inte gillar att prata inför människor.
på återseende.

Rolig historia. Jag kommer ut ftån toaletten och ser att anton står på soffbordet, utbrister -När pappan är borta dansar anton på bordet, vad gör anton, jo han börjar att dansa han snurrar runt runt på bordet. den där killen är så dryg

nazi part 3

Jag måste sluta slösurfa man hittar så mycket som man retar upp sig på, iaf här är något som faktiskt inte verkar vara ett skämt vilket jag trodde ganska långt in på sidan. De länkar till det pigga sällskapet Antifeministiska Samfundet med sloganen För jämställdhet, emot feminism. På deras hemsida kan man köpa en sån här fräck t-shirt. Var hittade de modellen?

Inget särskilt

Jag är ledig från jobbet och går med anton på inskolningen hittils går det sådär...
Han håller på att få tänder och är jätteretlig och låter inte ngn av fröknarna röra honom, men det kanske går bättre i morgon.

Jag kom på att jag inte skrivit något om semestern ännu. Det var skönt jag älskade allt, västkusten var fantastiskt vacker lamdskapet så kargt som jämtländskt kalfjäll utslängt i havet. Göteborg visade sig från sin bästa sida och jag blev nästan lite melankolisk över att jag förmodligen aldrig kommer att bo där. Jämtland var inte heller så dumt jättekul att träffa så många vänner samtidigt, kul att se sibiria. Jag blev glesbygdsromantiker ett par dagar och ville bo i tandsbyn, av alla ställen.
Anton rider på världens största makrill i smögen

nazi part 2

Igår orkade jag inte riktigt se hela gudfadern 3. Man had eju hört om att den skulle vara så dålig, men jag vet inte, hon är iaf bättre regissör än skådespelare sofia coppola, fast hon var ju väldigt ung när den spelades in tjugo ngt?

När det var reklam zappade jag över till ali g show och såg det mytomspunna avsnittet när borat sjunger den kazakiska folkmelodin "throw the jew down the well" på en bar i tuscon och får stora delar av publiken att glatt hojta med i refrängen. Throw the jew down the well, so my country can be free, you can grab him by his horn". Fantastisk tv

Christians nazifans

Oj oj oj, vilk Fans den där christian har. Inspirerad av eriks blogg tog jag mig en titt på Christian Olssons hemsida och jesus, först bilden SÅ 30-tal en rågblond viking med blicken fäst i fjärran stordåd och så den svensk fanan som svajar i skyn, det är ju så att an vill dra ut i härjningståg. och vilka inlägg sen.

Från: Marika
Datum: 050807 03:51

Christian. Du får våra blågula hjärtan att slå litet fortare. Du gör oss stolta över att vara svenskar. Det finns ju faktiskt ingen som du. Inte i hela världen! Så Tack, Christian, för att du ger oss en möjlighet att få vara just så stolta. Över dig. Och över Sverige.

Från: Adam
Datum: 050805 15:49

Tycker inte alls du ska bry dig om allt skit som folk skriver. Huvudsaken är inte att man bor i Sverige, utan den är att man är svensk. Upp till var och en och avgöra vart man vill bo sen, aja, lycka till i framtiden..! Hoppas du kommer tillbaks i den form du var.

Det här med att vara svensk är intressant tycker jag, efter några år på universitet har man ju diskuterat konstruktion av etnicitet och nationell identitet till det stått en upp i halsen och totalt glömt bort att det finns en värld utanför den lilla världen som diskuterar strukturer och tolkningsrepertoarer. Där svenskhet är någonting i högsta grad verkligt och viktigt.

fp+stasi=sant

Jan björklund är en man som jag länge retat mig på, här är en insiktsfull artikel om herr hårdare tags nyaste utspel

I live ........again

Hej, nu är vi tillbaka och det är gött. Tyvärr blev karin sjuk och anton har tillbringat hela dagen med att vara arg på mig för att karin inte orkar leka med honom, han går och hämtar fjärrkontrollen till dvdn (han är inte dum den där pöjken) och skäller på mig när jag inte låter honom titta på sin teletubbiesfilm. Mera om semestern senare. Gud vad kul att läsa allas bloggar om vad de gjort under de här två veckorna. Cathy skrev att jag var varm, det har aldrig ngn sagt om mig tidigare, hon var jätterar jon, verkligen en trevlig tjej det där.

Jag har länge tänkt att skriva om roliga fåglar som jag ser, i morse krämade det iaf omkeing en gröngöling på gården.

semester (igen)

Nu tar Davids blogg semester, vi ses i början på augusti.

semester

På månd börjar min första betalda semeter. Det skall bli skönt jag är trött och ofokuserad min blogg börjar bli väldigt babblig och utan struktur. Familjen Södergren/Medin skall göra en sverigeturne med stoppi götet, smögen, slandrom, odensala och bergböle. nder tiden hoppas vi påmycket sol bad och bus, inbillade höjdpunkter är, slottskogen, sibiriakonsert, smögens krabbor och den jämtländska skogen.

förvirring, ,jag och mörn

Prolog, jag ringer till mörn två dar i rad och pratar på hans telefonsvarare.
Jag har även skickat flera isq-meddelanden till marre för att göra honom uppmärksam på att vi åker till götet på lör.

Jag vaknar halvsju i morse av väckarklockan, förvånat noterar jag att anton frtf sover, jag ser att jag fått ett sms från nr XXXXXXXX, där står.
-Hej förlåt att jag inte ringt men jonny har varit här osv. Av någon anledning får jag för mig att det är från marre och svarar att vi kommer på lördag denna vecka alltså inte veckan därpå när han och mörn spelar i kramfors. Varför jag tror att det är marre vet jag inte riktigt, kanske för att jag vill att han skall vilja träffa mig när jag kommer till staden han bor i och att han skall vara intresserad av att träffa min son, trots allt har vi känt varandra sen vi var ung tre år. Det listiga i sammanhanget är att jag senare på dagen läserannas blogg och ser bilder på mörn och johny i jämtland?, alltså mörn och johny i naturen inte johny och marre i lilla london. Det går inte in i mitt huvud. Till svar får jag några timmar senare,
-gött då syns vi. Jag som frtf tror att jag messar med marre skriver att det skall bli kul att ses eftersom det bara är han och anneli som är i götet. (ingridj ag trodde du skulle vara här). Nu fattar mörn ingenting han skriver.
-Jaha i götet. Där är jag inte, det har jag ju sagt tidigare. Jag är i östersund osv..
Nu fattar jag äntligen. så mörn föråt att jag tror att du är marre och att jag hånar dig på telefonsvararen, jag är bara nyfiken på hur turnelivet har varit, jag och k kommer och kollar på sibiria på torsdag vi vill gärna hänga före eller efter spelningen. Vi är kvar i jämtland nästan hela veckan ut så vi kanske kan hänga då. Det skall bli kul att ha dig här i höst jag ser framemt mycket tränande lunchande och biobesökande, och framför allt umgänge under gemytliga former hemma hos familjen Södergren/Medin, så kanske Antons första ord bli mörn trots allt.

korsfararnas tid är här

Ledaren i dagens svd (läs den här) är skriven av Thomas Idergard vd för omvärdsanalys företaget united minds tidigare ordförande för muf och för mig mest känd för att han i en tidigare ledare i tidigare nämnda dagstining hävdade att feminismen är en av de ideologier som vållat världen mest skada under det förra seklet.

Han ledare är väl inte så förvånade för att vara med i en konservativ borgerlig tidning. Han driver tesen att terrorister drivs av en idelogi som är helt åtskild från reella händelser i världen. De drivs bara av ett hat mot västvärlden och har aldrig något med västvärldens utsugning av resten av världen att göra. Terroristerna är rika fanatiker som inte tvekar att döda oskyldiga för en högre sak. Till skillnad från västmakterna som aldrig verkar ha dödat ngn oskyldig, ja ja till oängen. Det värsta är inte att Idegard inte verkar erkänna den palestinska staens existens han talar om "så kallade palestinska områden" utan att definiera detta närmare. Nej det riktigt obehagliga kommer sist i ledaren. Jag citerar "Och en ond ideologi, som islamismen, kan inte bekämpas med förståelse, försök att hitta sociala förklaringar eller med daltande. Den kan - i likhet med nationalsocialismen och kommunismen, islamismens företrädare som det fria samhällets svurna fiender - bara bekämpas med en motideologi. En lika stark tro - av princip och övertygelse - på det rakt motsatta, det vill säga att varje människas liv är unikt och har ett eget värde, som ingen kan trampa på, och rätten att leva sitt eget liv utan att behöva underkasta sig andras diktat mot sin vilja. I stället för en tro på "något" behöver vi i Väst mer av tro på den egna kristna, humanistiska och liberala civilisationens överlägsenhet - och mer av den handlingskraft som krävs för att försvara den.
. Hur kan man anno 2005 på fullaste allvar hävda att den kristna västerländska civilisationen är överlägsen andra, och vilka räknas i i denna överlägsna civilisation, ortodoxa länder ryssland? Den här sortens tankegods om kamp mellan civilisationer ala Huntington är något som bara yttersta högerkanten i Sverige brukar vädra, och det är rent ut sagt jävligt skrämmande att man kan läsa sådant här i ledarspalten i sveriges näst största tidning. Den beryktade konservativa backlashen verkar onekligen vara över oss, det kommer nog att vara tydligt när den är över hur långt högerut debattklimatet egentligen försköts under "kriget mot terrorismen".

Rosenstrasse

Idag såg jag och Karin på filmen kvinnorna på Rosenstrasse som handlar om "ariska" kvinnors kamp för att rädda sina judiska män undan förintelsen i andra världskrigets slutskede. En viktig distinktion mellan denna tyska film och amerikanska hollywoodfilmer som behandlar förintelsen är att tyskarna inte framställs som antingen fanatiska nazister eller hjältar som schindler i schindlers list. Utan som vanliga människor där en del är beredda att riskera personliga intressen för att hjälpa sina medmänniskor och andra inte. Som Karin lite förvånat sade, - Det krävs en tysk film för att framställa tyskarna under nazismen som människor. Mest handlar det om hur mycket en människa är beredd att offra för den egna familjen mycket gripande. En annan poäng är att judarnas tyskhet framhävs. Judarna i Tyskland utgjorde till skillnad från deras österupeiska trosfränder i stort en mycket välintegrerad grupp i det tyska samhället.
I filmen frågar en jude en -annan har du aldrig funderat på att emigrera. - Nej svarar han jag är tysk oc väntar bara på att tyskarna skall återkomma.

Punk

I Onsdags var jag och Micke Laaks på debaseroch tittade på arres nya punkband Unabombers, och punk var det en arg energisk sångare studsade hit och dit på scenen, musikaliskt var det blandat mellan hc/käng och mera melodiöst "77-punkigt". Jag föredrog melodierna. Jag mindes alla punkband jag stått och tittat på på Tingshusets scen i Östersund och kände mig gammal, halvtimmen innan pratade jag om bostadsrätter och lån med micken och nu stod jag här som en ung rebell med svarta converse omgiven av små crusttjejer med svarta converse. Men kul var det bandet var tajt och punkkonserter är aldrig så långa att man tröttnar på att stå. Det var kul att träffa arre han underhöll med lite historier från Human Whastes europaturne, det var spännade at höra om trafiken i skopje och om hängivna grekiska fans och läskiga tjeckiska träskpunkare.

Vi leker öken, fröken

Det är hett i sthlm (och övriga landet vad jag förstått) jag har inte haft på mig strumpor på två dagar. Bristen på regn har förvandlat den redan mycket slitna gräsmattan på gården till en prärie. Jag vill byta socialgrupp jag fantiserar på nätterna om ständigt prunkande gröna gräsmattor såsom de porträtteras på film i amerikanska medelklassförorter med ett auomatiskt sprinkelsystem som skapar den perfekta grönskan.

Londons burning

Det värst är att alla sk terror experter sagt att när som helst så smäller det i london och så har alla bara väntat och väntat, kändes absurt att se glädjerusiga londonbor fira det kommande os på dns första sida och sen se bilder av en helt annan art på internt, så grymt, från sprudlande glädje till förlamande sorg och skräck på tolv timmar. Londons tunnelbana är hemsk för alla med minsta tendens till cellskräck, det måste ha varit fruktansvärt att fastna i den i timtal och att förmodligen direkt fatta att det omtalade terroristattentatet nu inträffat och sen bara vänta i en evighet utan att veta om man kommer att komma upp och vad som hänt där uppe ovanför jordytan.

Arbeit

jag har fått en plats i tillvaron

soffan

Idag har jag kört till barkarby och hämtat en soffa som vi köpte på boconcept vid ett ikeabesök i söndags. För ändamålet hade jag hyrt en lastbil från statoil vid järva krog. När vi (Erik o jag) kom fram till macken visade sig att de bokat in mig på fel dag, efter lite knorrande fixade de fram en ny bil men i råsunda. Suckande begav i oss mot solnas hjärta. Jag är ingen van förare och jag hittar inte särskilt bra bilvägen i sthlm. Bilen visar sig vara en jättelastbil (som piper när man backar) och till råga på allt har den automatväxel något som jag aldrig tidigare använt. Till råga på allt är bredden mellan husen i kungshamra inte långt efter gamla stans trängre gränder, men efter mycket om och men står den på plats

sex fot under

Vi lånade dvd-boxen med första säsongen av six feet under av jon för rätt länge sedan, men vår dvd gick sönder osv bättre och sämre anledningar. Men nu har vi börjat att se om dem, och gud vilket bra format en dvd-bpx utgör för en tv-serie, i sex feet unders kaliber, och vad kul det är att se om serien när man känner karaktärerna, nate som framstog som den enda vettiga hos den strikta och lätt psykotiska familjen ficher framstår när man känner honom som mer utav en självgod kille som tar allt för givet, ruth i sin kokong av instängda känskor har mycket mera av mina sympatier nu och claire som jag avförde som ett jobbigt schablonporträtt av en "alternativ" tonåring, köper jag helt när jag känner henns truliga uppsyn närmare. Min namne som framstod som en känslokall perfektionist i alla fall i de första avsnitten känns mänsklig när man känner hans förflutna och framtid.

onsdag

Under en lång period varken orkade jag eller ville träffa människor, jag var bara hemma och var pappa, naturligtvis kände jag mig ensam och lite bortglömd. Nu är det sommar sol och jag har varit på lokal och fest och träffat vänner och bekanta och pratat och skrattat och varit social. Det är kul att leva i ett samhälle med andra människor.

mörn har "feeling", lite elak recension dock, otacksamma indieband som vill att betalningen för spelningen skall täcka resekostnaderna, låter ju helt barockt.

köttet

Alla som växte upp i Norrland på nittiotalet var tvungna att ta ett ställningstagande. Att välja mellan att äta kött eller att inte äta kött. Nästan alla människor som såg sig som "alternativa" blev vegetarianer/veganer stod du politiskt till vänster så sågs du som lite exotisk om du fortsatte med ditt köttätande trots Lyxen och straight edge rörelsens korstågs triumf över norrländska ungdomars matvanor. När jag flyttade till stockholm blev jag förvånad jag umgicks med nya människor pratade musik politik och kände att jag hade ngt gemensamt med den här människan, så stoppade hon el han plötsligt i sig ett stycke kött och förvirringen var stor. Jag har varit vegetarian i åtta år, jag är urless på prata om etik, djurindustrier och om är skenhelig som vegetarian om man bär skinnprodukter. Jag har flera gånger tänkt att jag borde börja äta iaf fisk igen men jag kan inte, det är så äckligt häromdagen åt jag en lunchmacka på lunchställets/sushibaren viva i lidingö c, när en kväljande fisklukt letade sig ut i lokalen och tog min matlust ifrån mig. Jag tycker fortfarande att det är konstigt att upplysta unga människor äter kött 2005, att gamla stötar inte orkar ändra sina matvanor är inte förvånande men ni övriga har inget försvar. En av de sista gångerna jag åt kött var jag bortbjuden hos matias familj, det serverades anka, en av köttbitarna på serveringsfatet var helt tydligt en ankhals. Matias satt en bit ifrån akan och bad mig servera honom varghe gång han ville ha mer mat (på den här itden åt han frtf typ tre fyra portioner vid varje måltid. min föräldrar pratar fortfarande om vilken storätare han var) Varje gång lade jag ankhalsen på hans tallrik, varje gång bad han mig att få en annan bit. Den gick helt enkelt inte att äta det var så tydligt att se vad de var, det var en styckad del av ett lik, helt oätligt. En annan gång fångade jag några öringar som sköljts med av vårfloden och blivit kvar i en liten pöl i den lilla ån som rinner vid mina föräldrars hus. De var en lätt match att fånga när de försökte gömm sig bakom stenar i det knappt decimeterdjupa vattnet. Jag fångade dem med mina egna händer och slog ihjäl dem mot en sten. De hade ingen chans att komma undan, jag förvandlades till en överlägsen art som en mink som känner lusten till blod och urskinningslöst dödar allt i sin väg, eller en räv som tagit sig in i hönshuset och där dödar alla hönor trots att det räcker med en till mat. Trots att jag fiskat under hela min uppväxt och dödat åtskilliga fiskar, knäckt abborrarnas huvuden genom att dra dem bakåt tills nackkotan knäckts, slagit ihjäl sikar och harrar med en schlåijälpin mot båtens golv, slog man dem för långt bakom nacken kom inälvor ut genom deras munnar, trots min långa bana som fiskslaktare så kände jag ånger och kände mig lite äcklad inför fiskkropparna som låg livlösa vid mina fötter.

Razorback

Hej denna dag har kretsat kring vildsvin, jag var med jobbet på studiebesök på södertörns bibliotek, det var så fint genomgående teman var glas betong och lime. Mer function än style dock förutom den lilla plaskdammen vid entren som man fått sätta upp ett staket runt.

Sedan var det dags för lunch på tullgarns värdshus och prommenad i slottsträdgården och guidad tur i slottsbygganden som var sommarnöje för gamle gode V-gurra. Iaf tydligen så kryllar skogarna av vildsvin, i lunchbuffen bjöds på wok med vilda grisar i. Karin som var på skansen med ants tittade in i en inhägnad där det stod vildsvin på en skylt och såg en bisonoxe, hon berättar med skräck i blicken om nur hon ett tg trodde att det var ett jättelikt vildsvin. Razorback is back

kväll

Hejegentligen har jag filat på en lång pretantiös text om synen på naturen hos lagerlöf tolkien och finntroll men jag orkar aldrig få tummen ur och skriva den. Nu är det sent på kvällen och k + a sover, vi har varit barnvakter åt antons kusiner och forutom k så sover det två barn i min säng. Jag väntar på att deras föräldrar skall hämta dem så att jag får sova. Jag vill inte somna innan de kommer eftersom jag sover så djupt att jag är extremt förvirrad när jag blir väckt på natten att det är pinsamt jag vaknar ofta inte förrän jag är mitt i en rörelse och förstår då inte var jag är vem jag är eller vad jag håller på med, sånt är pinsamt tycker jag eftersom kontroll har blivit något jag eftersträvar på senare år.

Kalla mig mörn

Vapnet hypas på en av de mest lästa svenska bloggarna

söndag

Naturhistoriska idag gratis, nära och med stora ytor som ettåringar kan stappla omkring på. Rörande scener utspelades när Anton kramade sin kompis Ossian upprepade gånger, kul att se på hur två killar som känt varandra sedan de var små hjälplösa trasor, nu interagerar sinsemellan.

När vi tittade på en fotoutställning om livet norr om polcirkeln, noterade Erik att ett höhus i Murmansk bestod av precis likadana betongmoduler som husen i Kungshamra. Med tanke på hur kall vår lägenhet blir på vintern måste det vara fruktansvärt att bo i motsvaranda hus i världens största stad norr om polcirkeln.

Kungshamra

semester

är slut och nu vilar jag upp mig för jobbet som börjar på måndag. I går morse pratar jag lillebror och K om Mötlet crue (orkar inte fixa det tyska y:et) Jag säger ngt trött om att de är gamla, Plötsligt berättat lillebror en anekdot om att det på åttitalet blev trendigt inom den anglosaxiska hårdrocksvärlden att sätta prickar ovanför vokalerna i bandnamnen, ex tidigare nämnda mötley, och motörhead, roligt blev det berättar lillebror när det amerikanska bandet troja satte prickar ovanför o:et och sedan tryckte upp t.shirts med bandloggan på, iaf om man är svensk. Samma kväll berättar en semibratkille från danderyd samma historia för sina kompisar på tunnelbanan mot mörby centrum. Jag berättar resten i punktform.

Roliga saker.
-Titta på studenterna på rådhustrappan i östersund, samtidigt som det osannolika coverbandet off spelade, björn och ellen var glada och rara.
-Att lillebror efter en dispyt med jerry om skjuts hem efter ett antal öl på news blev så less på sin kamrat att han helt sonika gick ut i skogen med sin sovsäck och tillbringade natten i ett gryt. (först såg jag inte humorn i det hela utan trodde att han var död, sen kom han hem och var helnöjd med sig själv)
-alla vilda djur vid stugan, 2 älgar, 3 tranor, 1 vessla
tråkiga saker.
-att det är ungeför åtta grader plus i jämtland i juni + regn och västanvind
Anton kollar på kor.

6 juni

När vi pratade om att 6 juni blivit en helgdag utbrast björn -Det skall bli så skönt äntligen får vi gå ut och heila på gator och torg! Tydligen tog nazisverige honom på orden, både nsf och nationaldemokraterna skull demonstrera i huvudstaden. Den alltid välformulerade historikern och vänsterpartistenÅsa Linderborg skriver bra på Aftonbladets kultursidor.

skolan polisen och resan

Idag hade jag min sista dag som student om en och enhalv vecka börjar jag att arbeta, det är en mycket underlig känsla. Dagen började spännande med att Stäppvargens studentkorridor i huset mittemot fick besök av sex stycken poliser varav två stycken biffiga snaggade saker med sköldar! En vankade av och ann i trapphuset de andra försvann in i korridoren, när jag skulle gå till skolan pratade en av dem i kommradion utanför, jag ville egentligen fråga vad som var på gång eftersom karin tyckte att det kändes kymigt att gå ut ensam med anton idag. Men bangade eftersom jag i min ungdom lärt mig att aldrig prata med en polis som bara ser det minsta upptagen ut. Det var lite otäckt eftersom det dagen innan varit två poliser och spanat, och mängden poliser gjorde mig lite skakad, sköldarna förknippar jag med götet 2001 och det var ju rätt otäckt.

I mrgn åker vi till jämtland för en vecka, skönt med semester hoppas på lite värme jämtland i juni kan vara kalt mycket kallt.

Lathet

eller stress, jag har inte skrivit på ett tag. Det har varit mycket nu, uppsastsande in i absurdum, vilket förhoppningsvis är klart nu. Fredagen var en hit barnvakt för ants och helkväll med popaganda metropolis och mycket trevliga människor och stoj och prat och fest. Vapnet gjorde en riktigt tajt spelning på metropolis, och tough alliance bjöd på apshow på frescati. Skall försöka skriva lite flitigare nu då vi snart åker till jämtland och en medial stenålder för en vecka.

Så vet du om att ett barn är urbant

Ida två år pekar glatt på bilden och säger -tunnelbana

KB

Efter att ha spenderat hela gårdagen på det kongliga bibliotek, så blev jag ganska mätt på kufar, ni vet människor med flackande blickar som i många fall glömmer bort att sköta sin hygien och stapplar omkring i skrynkliga och smutsiga kläder och förlorar sig långt in i tjocka böcker om konstiga ämnen, fängelsediarier, arkitetkturskisser, beskrivningar av bilmotorer från 50-talet, du nämner det.
Dessa gubbar för det är oftast gubbar kan du finna på varje bibliotek men kb utgör med sin materiella bredd ett slags epicentrum för kufar och tycks dra dem till sig. Andra bra kuf-spaningställen i sthlm är universitetsbiblioteket, och riksarkivet.
Det var även en bra dag för kändisspotting, på siket i källaren höll Jan myrdal hov för ett gäng i samma ålder, jag tyckte att jag såg harry järv(mest känd inom biblioteksvärlden förståss) skymta förbi och i periferin strök en man som är mycket lik den unge lenin runt.

lillebror har en hemsida
ashford

och den ljusnande framtid är min

Jag fick jobbet på Lidingö, jag börjar den 13 juni, det är heltid tillsvidare, det är underbart, jag har haft en sån sjuklig tur. Hur många får en fast anställning i dagens arbetsklimat och detta innan jag är klar med min utbildning. Jag tror knappt att det är sant. Lyckan är stor.

Bibliotekariens son

konsert och utgång

Idag spelar både sibiria och vapnet på kulturhuset, kl 4 och 6, vi hade planerat att gå hela familjen, lånat hörselskydd till anton som matchade hans converse, och bokat in hans första barnvakt för hela natten, för att kunna gå ut och göra något ikväll och så får stackarn magsjuka igen för typ fjärde gången i vår.

magister

äntligen färdig, nu skall jag bara bli godkänd, men sen ni fikgäng + hangarounds är jag den förste av oss att avlägga magisterexamen

Ulf Nilsson=satan

Ulf Nilsson skriver i sin krönika, i expressenom "de apatiska flyktingbarnen
där han insinuerar att det är fullt möjligt att det är föräldrarna som förgiftar sina egna barn, och att sverige har tagit in för många flyktingar på för kort tid som rubbat den svenska arbetsmarknaden, samt fäller yttrandet att att "Invandrare diskriminerar svenskar, bland annat genom att hålla fast vid en avskyvärd kvinnosyn". Vad fan är detta lever vi på trettiotalet, är det rimligt att deportera sjuka människor, att låta påskina att människor från vissa länder (fd.sovjetunionen och jugoslavien) är i stånd att förgifta sina egna barn. Jag undrar hur Nilsson bemöter de artiklar som har föjt upp apatiska flyktingbarn som utvists och konstaterar att de fortfarande är apatiska. bla hade dn ett reportage om en rysk pojke förra helgen. Samt sist men inte minst skäms du inte Ulf Nilsson över att bedriva en agitation liknande ny demokratis om hur den mycket mångfacetterade gruppen "invandrare" diskriminerar den svårdefinierbara grupen "svenskar". Det är så dumt att det är menlöst att ens bemöta. Skäms Ulf Nilsson, skäms socialdemokraterna skäms migrationsverket skäms sverige, ingen människa är illegal, för en fri invandring.

Första maj

Idag är det första maj och jag karin och anton begav oss till kungsträdgården för att lyssna på lite tal, titta på timuktu och få oss en välbehövlig dos socialistisk praktik i vår högervridna nutid. När talen är slut och orkestern spelar upp internationalen och vi sjunger med sådär halvhjärtat som resten av publiken gäspar anton demonstrativt stort och vänder sig mot karl XII statyn lyfter båda händerna mot den och ropar till. Vi misstänker att vi när en liten rojalist vid vår barm.

vad är sanning och vad är dröm

i natt drömde jag om en gammal bekant för att ite peka ut någon kan vi kalla honom för mikael. För länge sedan gick vi hos samma dagmamma han var då lugn och snäll och ganska dämpad, när vi började förskolan stökade han omkring i kuddrummet och var vild medan jag var rätt lugn. Under skoltiden hamnade vi i helt olika gäng, under byskoletiden hängde han med de tuffa och jag hängde väl med de som inte var tuffa, han var ett problembarn, minns inte att han tog så många egna initiativ till våls med hängde gärna på andras upptåg, jag glömde att berätta att han rökte i femman och vägrade tro på att jag var född i sverige. micke var vad man skulle kalla whitetrash, fram till hans riktiga tänder växte ut had ehan inga framtänder i överkäken, de slogs ut när hans storebror lenny gav honom alltför hög fart på en gunga. Lenny var looking for trubble från dag ett, mitt tidigaste minne från honom var från när jag gick i tvåan? han var tre år äldre och sprutade vatten på oss knoddar mitt i vintern vi blev blöta det var trist så vi började att kasta snöbollar på honom, min råkar träffa honom han bli rasande brottar ner honom och sparkar mig när jag ligger på marken tills en lärare släpar bort honom, senare i livet skull lenny vara ihop med tre systrar med några års mellanrum, han aretade sig neråt var först ihop med äldsata systern någåt år yngre än honom sedan mellansystern ett år yngre än mig för avsluta familjetrippen med lillasyster tre år yngre än mig. Ett sådant beteende gjorde att han av mig fick det stående epitetet whitetrash-kungen. Iaf tillbaka till micke på högstadiet började han att umgås med de hårda killarna med kort håt och bomberjacka med sverigeflagga på armen på, thoose were the days. Jag var först nörd och hängde sen med punkarna så vi hade inget med varandra att göra på länge. Jag tog långa omvägar runt micke eftersom hans kompisar inte var särskilt trevliga att möta några av dem gick dessvärre i min egen klass. Sist jag träffade micke var ett år efter gymnasiet på en videobutik i östersund, han var trevlig hälsade och var i sällskap med en markant yngre tjej. I natt drömde jag att jag träffade micke, det var på ett ölställe misstänkt likt ett ställe i östersund som jag inte minns vad det heter men det låg i ett hus som kallades viktoriagallerian. Det var ett ställe där man kvällstid gjorde bäst i att hålla en jävligt låg profil omman inte ville ha en smäll, den beryktade smockan hängde i luften. Trubadurer upptädde inför berusade jämtar i skinnkläder. En gång hamnade jag i en dispyt med ett gäng morska kvinnor som var arga p mig för att jag stod i kön til "tjejtoan" som hade ett rött hjärta istället för "killtoan" som hade ett blått hjärta på dörren, jag funderade ett tag på ett genusteoretiskt resonemang om hur vi knyter färger till könsroller men struntade i det och smet in på tjejtoan så fort det blev ledigt, själva stod det förresten i kön till den andra toaletten och verkade inte se något hinder i det. tillbaka till drömmen, micke blir rasande när han får syn på mig ocg ryter att jag är en finnjävel och att han skall döda mig, han slår av en ölflaska mot bordet och attackerar mig med den, jag lyckas fly in på en toalett och innan han lyckas sparka in dörren fångar en vakt upp honom.

micke och lenny är fingerade namn

idag träffade jag två glada gatumusikanter på tunnelbanan, jag ville inte ge dem pengar då jag anser att vi det här landet präglas av en luthersk tradition av tystnad under resor med allmänna forskaffningsmedel, och jag vill bevara denna stolta tradition därför stöder jag inte glada östeuropeers försök att föra in sång och spex i tunnelbanefärdens vardag. När jag inte vill ge dem pengar försöker de prata med mig på vad jag tror är rumänska, ja skakar på huvudet de pratar och skrattar pekar på mig och säger romani, jag förskerförklara att jag int eär rumän att jag inte förstår rumänska eller romani, en avd em försöker prata franska med mig jaf säger på tyska och engelska att jag inte förstår då skrattar de, jag skrattar artigt med när jag går av skakar den ne min hand och ler

torsdag

Shit nu är jag nere i radhus/heteronormativitets/föräldraskapsträsket på riktigt, idag har jag på fullaste allvar pratat om borrmaskiner med en granne (han är man förståss) när vi var ute med varsitt barn i sandlådan, och jag var uppriktigt innen i samtalet, inte bara nicka och le som jag brukar göra när jag hamnar i situationer när jag förväntas prata om tråkiga manssaker. Samtalet tog dock en dramatisk vänding när hans dotter helt sonika tar en hink full med sand och sväljer så mycket hon kan. Blöt tjock sand såg riktigt otäckt ut ett tag.

Plötsligt kom jag att tänka på att Aton kommer att tycka att jag är uråldrig för att jag har levt när sovjet fanns. I dagsläget tycker jag att det känns väldigt abstrakt att det bara är femton år sedan som landet kollapsade, men förmodligen kommer de att framstå som ännu konstigare om säg tjugo år. När anton är tjugofem kommer det att vara 39 år sedan lillefars arvtagare kastade in handduken. Idag är jag 25 för 39 år sedan var det 1966, med kallt krig och presidentmord, rent världspolitiskt käns det inte som om det är så stor skillnad på 65 och åttiotalet samma kalla krig och samma öst och väst. Medan tanken på att sovjetunionen har faktiskt existerade fram till att jag var elva år känns hisnande, ett rike större än romarriket. Det känns ungefär lika avlägset som dubbelmonarkin österrike-ungern förkortas k.u.k på tyska (kaiser und könisch)

4 saker

Jag skriver så lite i min blogg nu jag skäms,iaf, här är alla saker som jag skulle skriva den senaste veckan.

Födelsedagar
Anton fyllde år i söndags, trevlig tillställning, tack alla som kom och tack för presenterna, roligast var en jätteior som han fick av karins lillasyster, alla barn kramade åsnan i tur och ordning. Mest oväntat var att björn tog rollen som dagispappa och fick ett helt följe av barn i antons rum som han byggde torn och läste saga för. Om jag fattade hur man lägger upp bilder i bloggen skulle jag lkägg aupp en kul bild där björn kör en messiaspose omgiven av barn. Kan inte någon (jon) förklara för mig hur man gör jag har laddat ner alla program, Men björn du måste tänka på vad du säger ibland

film
Kingdom of heaven, har ni sett trailern, orlando bloom spelar korsriddare som lovar ngn döende härskare att försvara jerusalem och slåss mot muslimer som vill inta jerusalem. Den verkar utspela sig under saladins belägring av jerusalem. trailern uppvisar helt sanslösa likheter med sagan om konungens återkomst. en helig stad jerusalem, minas tirith, som anfalls av vilda onda män (mm) från östern som leds av en saladin/sauron. även otroligt lika i själva scenerna, med stridstorn som leds mot den vita staden med flera lager av murar (hmm jag an väl inte hävda att jerusalems arkitekturhistoria är ett plagiat av sagan om ringen men ni fattar). Sen att själve legolas är med gör det ju inte mindre likt, den döende kungen påminner om denethor, och när jerusalems kristna vita försvarare står på dess murar och ser ut över ett hav av mörka muslimer som hotar den heliga staden så är det så likt scenen i sagan om konungens återkomst när samma orlando står på minas tirith murar och spanar på saurons väldiga arme bestående av orcher haradrim uruk hai onda syd och östlänningar att det blir löjligt. Och tolkiens sagovärld känns ännu unknare när den ställs mot korstågens symbolik.


uppsats
om min uppsats hade ett soundtrack
ashes to ashes - bowie
let the right one slip in- morrisey
a forest – cure
ge dem våld – vapnet
blue monday – new order
new life – depeche mode
mecka- latin kings


vapnet
vad skall man säga p3 pop du var grym martin, vi ses på kulturhuset anton i hörselkåpor

20:04:05

Trött, trött, trött
Igår lämnade jag in en preliminär version av magistern känns bra trots att jag inte hade hunnit allt jag skulle göra. All tid bara rinner ifrån mig. Allergitabletterna jag måste äta för pollen fullkomligt däckar mig, det är samma visa varje vår den första veckan jag äter dem blir jag helt seg som om det är en tunn hinna mellan mig och verkligheten jag blir helt avdommnad i kroppen och vill bara sova, det är inga starka tabletter men jag är vek olika sorter ger mig olika bieffekter, muntorrhet ont i halsen halsbränna torra bihålot, men de jag brukar köpa gör mig bara trött, det kan ju vara jävla pollen som gör mig trött och sen går det över när tabletterna verkar. Sen blev karin sjuk och sen blev anton sjuk och har feber och gråter om nätterna så ingen kan sova, och sen får karin ta hand om anton fast hon är sjuk för jag måste plugga, jag är så less så jag spyr på att plugga, när jag är klar med den här skiten skall jag inte prata om diskurser på tre månader och inte åka till uppsala på säkert två år. Och så är det hut många sökande som helst på jobbet jag sökt och jag känner mig bara så trött. I helgen var mörn här och det var mycket trevligt med öl på söderkällarn och läsk på landet, dagen efter vuxenhäng med fikande vid sjöstugan och middag med rödvin, mörn hittade på roliga lekar med anton och vi stortrivdes. Jag släppte uppsatsen hela helgen och det var skönt. En grej som fick mig att känna mig som en karikatyr, var när mörn intervjuade mig och karin appropå att lämna småstaden eller landsbygden i mitt fall och bosätta sig i ”storstaden” var när martin frågar varför jag inte trivdes i min hembygd, och jag säger att jag inte passade in i gemenskapen utan hellre sitta och läsa böcker än att meka med motorer. Varpå mörn fäller följdfrågan vad jag utbildar mig till och jag svarar – bibliotekarie. Vilken shablonbild, den unge autodidakten från provinsen som flyttar till staden och möter lärdomen och bestämmer sig för att bli dess förvaltare. Faktum är att jag läser mycket mindre skönlitteratur efter att ha flyttat till sthlm, en stor anledning är väl att kurslitteraturen stjäl mycket tid, men en del av förklaringen är nog att i stockholm finns mera saker att göra än i slandrom och att littertaurintresse nog ofta föds ur tristess, man har tråkigt och finns det böcker i huset kanske man sätter sig och läser istället för att kasta sten på bilar eller döda smådjur. Jag är inte heller särskilt sugen idag på att sätta mig i den där outcastrollen som en utfrusen eller någon som valt bort att umgås med andra människor. Nu trivs jag i min livssituation jag känner mig som en del i ett samhälle jag har en plats som student snart som yrkesarbetande och framförallt som pappa. Det kändes bara olustigt att prata om utanförskap och ensamhet, kanske för att jag vet att man aldrig kan fly från sin uppväxt utan ständigt måste återvända för att möta sina demoner och för att man ständigt kommer att vara påverkad av den omgivning som man växt upp i. Men som sagt framförallt för att jag egentligen inte längre kan identifiera mig med mig själv för fem år sedan.

sibiria

I lördags var jag o karin på nightlife och såg ständigt fantastiska sibiria, en lyckad spelning där vi bjöds på nya hat mot dig? och en bejublad ljusdal. JAg hittade en blogg där en britt hypar sibirias tredje ep trots att han inte verkar förstå svenska. Det är nu det händer grabbar

http://www.indie-mp3.co.uk/blog/2005/03/sibiria.html

den grafiska novellens återkomst

Hej, sjukdomarna har en tendens att vandra runt i familjen nu var det min tur feber och frossa samt en lätt variant av magsjuka blev en härlig cocktail som hindrade mig från att plugga i mer än en halv vecka. Något kul har jag iaf hunnit med, i lördags var vi på seriemässa på kulturhuset. Karins syster Lisa ställde ut en serie som hon gjort, som visade sig vara riktigt rolig. Hon är en mycket begåvad tecknare det visste jag sedan tidigare, men serien var kul på många plan. Det är en anime influerad sak som heter Medley, den utspelar sig i en postapokalyptisk Mad Max värld där människor verkar har slutit sig samman efter musiksmak till riktiga subkulturer i ordets rätta bemärkelse. Vi träffar på bland annat på individualistiska syntpopare, facistoida wawe soldater och ett gäng stråtrövarmusikanter med akustisk gitarr och munspel. Men musik är inget som spelas för nöjes skull, nej musiken har utvecklats till ett vapen. Serien är en rolig parodi på science fiction schabloner och serietidningsvåld.

Även jag fyndade köpte en snygg pin av några finnar som jag tappade dagen efter, köpte även en årsprenumeration på galago där jag fick med Marjane Satrapis persepolis 2 och 3 till ett överkomligt pris. Skall bli kul att prenumerera på en tidning igen, det har jag int egjort sen jag sade upp min prenumeration på fantomen på högstadiet när jag tyckte att jag blivit för vuxen för tidningen. Fantomen i sig är ju en rätt tråkig serie, men tidning had iaf på nittitalet väldigt bra "andraserier". En av de serier jag inte uppskattade då men när jag läst om gamla nummer upptäckt storheten hos var spirit av nyss hädangångne Will Eisner. Som ju är i ropet nu då sin city verkar ha blivit film, jag såg brittany murphy sitta hos letterman och prata om inspelningen av filmen igår. Hon sade först comic book men ändrade sig snabbt till det mer finkulturella graphic novell.

du kan kalla mig för idiot

Efter många om och men skall jag ants och mickeL, gå på moderna för att se på munch utställningen, jag föreslår en prommenad i solen, efter en lång prommenad ut mod djurgården, börjar micke att fråga om de är långt till skeppsholmen, jag förklarar att vi är på djurgården, pekar ut för honom var nacka ligger och vädersträck osv och säger att vi snart kommer fram till....... waldemarsudde, jag är så förvirrad jag har gått till moderna åtskilliga gånger förr men av någon anledning så blandar jag allså ihop det med prins eugens lilla villa, mickeL och anton var dock lika glada för det så vi satt i solen och tittade på bråkiga svanar, och tog bussen tillbaka.

david

Det roliga med bowie är att om man som jag är förtjust i musiken men aldrig orkat lyssna igenom allt han gjort, så hittar man ständigt "nya" låtar när man närmar sig honom, nu lyssnar jag på ashes to ashes flera gånger om dagen. Han har ju aldrig slagit igenom i bekantskapskretsen, förmodligen mest för mörns oresonliga förakt. Men nu skall jag inte smutskasta min gamle vän för han är ett geni, jag lyssnar på ge dem våld många ggr om dagen också..

söndag

ensam i sthlm med magistern, var skönt först skönt att vara ensam att sova hela nätterna sena prommenader på kvällarna plugga hela dagarna. Men sen blev antons magsjuka värre han ligger på sjukhus med dropp i östersund, klart att jag vet att det inte är någon fara han är på sjukhus vilket är bäst för honom och karin är vid hans sida så han är trygg. men ändo det suger att vara här. så långt borta från honom. han är min bebis och han är sjuk, jag vill vara hos honom. oklart när han orkar med att resa tillbaka

global intifada och de där tjatiga vuxenpoängen som blev minus till slut

"terrorgruppen" global intifada har sprängt en bil tillhörande ryska ambassaden, i sthlm och sveriges ambassadör i moskva har fått en uppläxning av putins politruker, röster i ryssland menar att det är tt som uppmanat till denna terrorhandling genom att publicera en intervju med Sjamil Basajev. TT menar att intervjun var i allra högsta grad relevant eftersom han kommer att fylla en viktig plats efter mordet på aslan maschadov. Tycka vad man vill om sådana anklagelser, men frågan är om basajev framstår som en förebild för global intifada, jag tror inte det, bakom namnet som får iaf mig att associera till muslimsk fundatmentalism, står en grupp men autonomer som tidigare demonstrerat utanför nalen vid pro-israeliska tillställningar och attackerat danska ambassaden och ett företag i malmö (som tilverkade material till danska trupper i irak), med en enkel sökning hittar man gruppens manifest där de snabbt förklarar att de ser konflikten mellan israel/palestina som en konflikt mellan klasser och inte religioner eller etniska grupper. Att koppla ihop dessa händelser är ungefär lika långsökt som att skylla herrens befrielsearme på kg hammar. Om attentatet har en orsak som man kan peka på skulle jag tippa på att det rör mordet på en folkvald (må vara nickedocka åt basajev&co) president.

en sak som pekar på att jag är vuxen: jag köpte godis ifall det skulle komma påskkärringar(tyvär kommer det inga så jag får äta upp det själv)

en sak som pekar på att jag inte är vuxen: på jobbet frågar en bibliotekarie om jag är bra på datorer, någon har lagt in en "olämplig bild" som bakgrund på barndatorn, och hon undrar om jag kan ta bort den, bidlen föreställer lisa iförd strap-on som sätter på bart, jag börjar skratta och kan inte ta bort bilden och vi får vända oss till dataavdelningen

torsdag

Hej det var länge sedan igen, vår dator kraschade efter ett missförstånd om brandväggens säkerhet, skriver nu på en sprillans ny laptop och lyckan är stor. Idag har anton dansat, för första gången rörde han sig alltså rytmiskt till musik, valet av låt var god, moneybrothers their building walls around us, nu får jag skörda frukterna av att ha lyssat på bra musik och dansat med honom i famnen i nästan ett år.

feminismen

Dagen till ära har aftonbladet tagit på sig en stor uppgift äntligen skall det redas upp i feministröran genom att tilhandahålla ett pedagogiskt feministtest av modellen hur mycket feminst är du? på sin hemsida

Här lär jag mig att en äkta feminist tror på saker som delad föräldraförsökring och att man kan vara feminist utan att vilja ha ett feministiskt parti och att man får ha på sig urringade tröjor och ändå kalla sig feminist. Men mera komplicerat blir det när jag upptäcker att man kan vara feminst utan att alltid protestera mot orättvisor, men att det är omöjligt att vara feminist utan att det märks. Men riktigt förvånad bli jag först när jag ställs inför fråga nummer tio


"10. Är man feminist om man drar såna här skämt: ”Vad är det för skillnad på en smart blondin och ett ufo?
– Det finns folk som påstår sig ha sett ufon”.
A: Ja B: Nej"


rätt svar är: "10. Nej. En feminist anser inte att det är någon biologisk skillnad i smarthet mellan brunetter och blondiner. Däremot är ju humorsmaker som baken – även när det gäller feminister ..."

Tack aftonbladet för att ni reder ut saker och ting och tar ner saker och ting på en viktig nivå

vulgära du

tack för igår sibiria, det var min roligaste kväll på mycket länge...
jag minns inte när jag åkte hem med sista tunnelbanan senast.

ungdomsliv

var ute i går på charlies med gamla goda vänner mycket trevligt, trots att jag blev så trött mot slutet att jag bara orkade nicka och le åt mörn jag har ingen geist längre. Men ett krogslagsmål och en spexig mörn piggade upp mig igen. Ikväll ska jag på vänner och bekanta och se på sibiria, marre har lovat att fixa in mig på gästlistan, det är första gången någonsin jag står på en lista jag känner mig så tuff, detta i samband med gåradagens krogslagsmålet gör att jag käner mig som ung på nytt......

torsdag

Av någon anledning är jag plötsligt helt ointresserad av ämnet för min magisteruppsats, det var väl inte världens mest upphetsande ämne men det kändes roligt och lite spännande att pröva på ett helt nytt sätt att "forska". Visst jobbar jag med den nästan dygnet runt och direkt träkigt är det ju inte men oj vad spännande allt annat är. Skriva blogg tex.
Två saker som jag inte visste om.

1. I forsättnigskriget hade Finland koncentrations/arbetsläger för den rysktalande befolkningen i fjärrkarelen. Det kom väl inte som någon chock precis, med tanke på att en stor del av officerskåren var nazister och man faktiskt hade ett program för att förfinska hela karelen och planer på att invadera hela området mellan vita havet,onega och ladoga. Och dessutom hade i färskt minne hur man spärrat in alla röda i världens första koncentrationsläger efter inbördeskrigets slut.

2. Under andra världskriget fanns en muslimsk ss-division. Jag läste först om den I Joe Saccos reportageseriealbum safe area Gorazde, och har sedan försökt att konfirmera det, Det verkar som om det iaf funnits en bosnisk ss division som opererade i fd. Jugoslavien. Problemet är att jag nästen bara kunnat läsa om det på diverse högerextremistiska hemsidor, både serbiska och israeliska nationalisters sidor.

Just den serbiska mixen av hat mot muslimer och kroater för att de facister och nazister men sedan samtidigt utropa död åt alla muslimer och för ett storserbien, balkan alltså men så är ju deras största nationalminne en förlust mot osmanska riket. Bara det säger väl en hel del om en nations kollektiva bild av sig själv.

finland och trollen

Minns ni det finska barnprogrammet om trollet rölli som gick på UR när vi var barn språka på finska tror jag det hette, jag vet inte om programmet gick i finland också men det gjorde det förmodligen. Troll eller peikko som det heter på finska har en mycket framträdande roll i populärkulturen i vårt östra grannland. Förutom att en litterär genre heter trollpunk (peikkopunkki) så är den läskigaste finska kulturyttringen sedan lappo-rörelsen i allra högsta grad trollrelaterad. Jag talar såklart om finntroll....

Ett blackmetal band med trollimage som mixar sin förhållandevis snälla hårdrock med den finska spexvarianten av polka humppa (självklart med dragspel) som sjunger på svenska (för att det är a damn trollish language) Alla låtar utspelar sig i en mörk medeltid där troll kämpar mot människor och kristendom som intar trollens rike (finland). Det är otäckt, roligt och grymt bra. När de är som bäst tänker jag på dagisången midnatt råder (tipp-tapp ni vet) fast istället för söta tomtenissar är de ett gäng onda troll som trippat på svamp och istället för att nöja sig med att smaka av gårdsfolket överblivna julmat slår finntrollen ihjäl och kokar soppa på dem samtidigt som de vrålar ut sitt hat mot "vite krist"

Här är ett smakprov av deras ibland ganska egensinninga svenska texter längst ner finns en sammanfattning på engelska för finntrollens internationella publik som inte talar trollens tungomål.

Segersång,

Solen sjunker mellan fjäll och is

Ur marken stiger en märklig dis

Oknytt vakna de skrida fram

Undan springa helige kristi lamm

Vinden stiga till storm så mäktig

Likt en orkan den sveper fram

undan springa helige kristi lamm

De skall minnas denna dag

De skall dömas av nattlig lag

Mäktig sång ljuda ur trollens läger

De sjunga lovord fördömdas seger


Blodet rinner klingan skiner blöt

Ur svärdet som givit jesu sista stöt

Blodet dryper snön färgas röd

Här firas månen och kristi eviga död

Kom igen mörkrets väsen, denna natt är evigt lång

Inatt vi fira, Inatt vi sjunga vår segersång!!!!!

The trolls and goblins celebrate their victory over the tribe of christ with a majestic feast and songs praising the moon. This night is eternal? Beasts of the night? This darkness will never end!

Intresserad Kolla in www.finntroll.net.