måndag, februari 28, 2005

dan

Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor unga,

där i vila multna vraken och de trötta män få ro.

Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga

under valv där evigt unga barn av saligheten bo.

söndag, februari 27, 2005

trött

Trött.. först hade anton magsjuka och sen fick karin det, anton var extremt ostimulerad efter att ha varit för sjuk för att gå ut på hela veckan blev riktigt sur när han s mamma inte orkade leka när han äntligen blev frisk, vi har haft en viljornas kamp i helgen han har testat pappas gränser genom att vilja vara vaken på natten kasta maten på golvet vägra gapa om han inte fick äta själv vägra svälja om han fick något annat än saft el smörgås osv, vi dlunchen fick jag till sluta stoppa in mitt finger i hans mun och peta ut en massa ärtor ur hans fullproppade mun, varpå han tittar irriterat på mig och biter mig riktigt hårt i fingret. Jag känner mig som en karikatyr pappan som inte kan ta hand om sitt barn på egen hand. fast så här i efterhand var det ju rätt kul, som tur var följde erik och ossian med på en långprommenad på söndagseftermiddagen till ulriksdals slott, så att jag fick bryta vår isolering.

Våra grannar på bottenvåningen har flyttat, vi gillade dom inte, hon hette gruffman (på riktigt) och han såg ut som en gorilla en gång när anton skrek jättemycket ko han upp och klagade och frågade om vi inte kunde ha honom i ett annat rum, jag orkade inte riktigt säga nåt förr klockan var fyra, jag stod i underkläderna utan att ha sovit på timmar och han ser ut som gorilla. efteråt blev jag så lach och har bara väntat på att skälla tillbaka tyvärr har jag inte mött honom i trapphuset sen dess. Jag och anton tittade glatt på när han försökte backa i en av ok:s jätteflyttbussar i det tränga utrymmet mellan huset och hoppades på en lite krock, men förgäves.

fredag, februari 25, 2005

slappis

det var ett tag sedan nu jag börjar bli lat. skyller en del på jämtlandsvistelse, hos modernitetsfientliga föräldrar, mamma har sent omsider insett vidden av att ha en internetuppkoppling, men pappan stretar emot. Och den här magisteruppsatsen äter upp min tid liksom.

En konstig sak hände när jag var i jämtland, en gammal fiende var trevlig mot mig, pappan till en av mina mobbare från grundskolan har så länge jag känt honom varit ett riktigt as, han har varit otrevlig och dryg och haft ett horn i sidan till mig brorsan och mamma. När han är full blir han rent jävlig och härmar mammas brytning och menar att hon inte kan prata som folk (sagt med ett riktgit tjock l). brorsan och han var nära att hamna i knytnävslagsmål för något år sedan. Jag är inte så konfrontativ och har hållit mig undan all slags gemenskap med de jag inte trivts med i min hemby sedan jag blev gammal nog att slippa följa med.

Iaf han stövlar in i hallen, med skorna på förståss vi är på landet, och säger,
-jäså du e heim
plötsligt får han syn på anton och så ser jag att någonstans långt därinne i hans ögon tänds något som skulle kunna kallas glädje, han pratar med anton och frågar mig om han kan gå och börjar prata om sitt barnbarn som är ung jämngammalt. Han verkar nästan snäll och avslutar bara med att säga att det är synd om oss som bor ståckolm. Jag är fortfarande förvånad

lördag, februari 12, 2005

25

I morgon är det ett kvarts sekel sedan jag föddes och sextio år sedan de allierades bombning av dresden började.

Det började bra med inflyttningsfest hos jon igår tulla lite på baginboxen med grannarna ikväll och i morgon middag och tårta med släkten för min och idas gemensamma 27 års fest fest i dagarna tre och jag som inte hade tänkt fira min födelsdag i år. Glädjen är stor, ha det så bra alla.

torsdag, februari 10, 2005

sms

det här bli inte riktigt vad jag utlovade hittade andra roliga sms så här kommer en klavalkad av i mitt tycke fantastiska textmeddelanden. Dom gör sig inte lika bra utanför mobilen dock.

lillebror: Tjena bror! sitter du kanske och super? det gör jag, och har mycket tråkigt...

lillebror: Tjena hemma? Efter en mycket lång fredag med både hundjakt ochbesök på akuten, bestämde jag mig för att sova över hos andreas. Ses imöra.. T

matias: Skaffa messenger dejv! Så kan vi kommunicera interaktivt! It's the new shit.

jon: ja typ precis så. helst vill jag gå hem. det passar min smala och ytterst selektiva smak perfekt.

jon: hey jag sitter däckad i hålet, kom och plocka upp mig när du är klar har inget förrän tre

johny: Men vad är det har för jävla avkroko av civilisationen? Tv visar englandsmatchen! Inte republikens match. skandal. J'accuse! Hade jag varit i tunisien nu... När jag träffar anton skall jag lära honom allt jag kan om centrum och periferi

slick-rick: shure thang nigga. brooklyn brew at comtpot om tio med yours truly daddy ricardo. ming?

tisdag, februari 08, 2005

psychokiller

jag tänkte skriva långt om en kille på universitet som jag är rädd för men nu blev jag lite trött. efter att ha plöjt igenom karin vs. björn. han har iaf på sig handskar när han sitter och läser, när jag tjuvkikade på honom såg han mig och gav mig onda ögat. han är läskig på samma sätt som joaquine phoenix i gladiator, sådär utsrålande manlig makt men med mycket feminina drag äh ni fattar nog.

Här kommer en trailer, i morgon de roligast sms jag fått av min bror. (han bli nog glad av att någon kallat honom lill-david igen sist var väl för arton år sedan när de andra barnen i byn tyckte att det var så svårt att komma ihåg vad han hette.)

lördag, februari 05, 2005

pissråttan

En kort bakgrund: Jag har en förbannelse över mig, dårarnas och alkisarnas onda öga vilar över mig, det är som om jag hade en galenskapsmagnet som drar dem till mig. Kliver det in någon som är för full eller pratar för högt för sig själv på ett kafe, en krog en buss etc, som jag är på kommer han (el hon)förr eller senare att sätta sig bredvid mig och prata eller skrika och och hota mig. Jag har tex blivit utsatt för en kvinnlig blottare, bara en sån sak hur många har det hänt. Detta har gjort att jag alltid har full koll på alla möjliga dårar i en tunnelbanevagn eller busshålplats, jag håller koll så att de inte kommer för nära mig eller karin, och jag går undan för att slippa konfrontation, ibland räcker det att strirra elakt för att göra dem osäkra.

Jag har under några år arbetat till och från på hemtjänsten i vasastan. En dag när jag slutat går jag och en arbetskamrat i på systemet på odengatan, vi tar en nummerlapp och upptäcker att vi måste vänta cirka tio minuter. Varpå jag vänder mig till min kollega och säger -Vi kan väl gå ut och röka en cigg så länge. Då öppnar en rödbrusig luggsliten man i medelåldern med ett vildvuxet skägg sin mun och väser -Ja gör det din jävla PISSRÅTTA.

Några dagar senare möter jag mannen igen även denna gång på odengatan, han stirrar på mig från långt håll och går över till andra sidan vägen och fortsätter åt samma håll samtidigt som han blänger ilsket på mig. senare samma dag ligger han utslagen i den lilla parken vid studentbostäderna uppe vid Norra stationsgatan. av och till de senare åren har jag sett honom mer eller mindre bersuad och alltid med samma hatfyllda blick. Självklart har jag jag alltid sett till att hålla mig ur vägen och för det mesta tror jag inte att han sett mig.

Igår var det dags igen, jag satt och pluggade på läsesalongen i kulturhuset, plötsligt dyker pissråttan upp han verkar nykter och har en bunt göteborgsposten under armen, han slår sig ner bredvid en man några bord bort från mig, de börjar still att samtala om höckey en lång disksussion om Västra Frölunda tar vid. Pissråttans skägg är fortfarande riskigt han har slitna kläder men han är nykter ser ren ut och talar lugnt med en vänlig röst och viktigast av allt han verkar inte känna igen mig.