magsjuka och drummen

Så blev ants magsjuk igen och det blir en stilla hemmahelg med en sjuk lite pojke, i går blev det lite sömn och när jag väl somnade drömde jag mycket konstigt. Jag minns nästan aldrig vad jag drömmer eftersom jag sover väldigt djupt. Men när jag sovit dåligt minns jag nästan alltid vad jag drömt den natten.

Så här var det, av någon anledning var jag och karin borta från anton, som var själv hemma det var kväll och vi var var tvungna att skynda oss hem till honom. Jag var hela tiden medveten att jag drömde så därför tog jag aldrig drömmen riktigt på allvar, dvs, om det var en vägg i vägen så försökte jag att gå igenom den eftersom jag visste att jag drömde, dock var jag orolig för anton i drömmen. Jag och karin springer iaf omkring i ngn slags bisarr sagovärld ala tim burton eller katten i hatten, med stora konstiga hus och träd och växter, allt inramas av någon slags svensk skolgymnastiksalinteriör med ribbstolar och tjockmattor, jag bryr mig som sagt inte så mycket om materian utan bryter mig friskt igenom väggar och vidgar små fönster så att vi kan krypa genom dem. Vi har väldigt bråttom och letar oavbrutet efter anton. Nu kommer vi till det roliga. strax bakom oss har vi martin hanberg, som hela tiden kommenterar drömmen och vad mitt undermedvetna försöker säga mig, en diskussion om detta förekommer hela tiden mellan martin mig och karin, vi är dock inte lika inriktade på att prata om vad ett stort träd egentligen symboliserar i drömmen, utan vi är fokuserade på att hitta anton, jag måste hela tiden mana på honom att skynda sig och inte stanna och prata om mitt undermedvetna och drömmars symbolik. När vi till slut hittar anton sitter han på en tron i en djungel och är en tiomånadersbebis som är jätteledsen, med ett ryck vaknar jag och upptäcker att han ligger tätt intill mig och jag kan lugnt somna om.