Från början var min favorit Po, förmodligen för att jag genom jon redan för flera år sedan bekantat mig med honom, men även för att han var sötast av teletubbiesarna, han åkte runt på sin sparkcykel och sjöng - padi padi poo, efter ett tag fick jag upp ögnen för skälmen dipsy, med sin ko-mönstrade cylinderhatt och oefterhärmliga dans framstod han alltmer som teletubbielands riktiga entertainer, dagarna gick och dipsys spexande kändes alltmer överdrivet och välrepeterat. Och idag slog det mig den egentliga stjärnan, är lala som medvetet håller en låg profil men då och då när ljuset tillåts skina på denna spelar ut hela sitt känsloregister med söta danser och väna dialoger med blommor och vattenkannor. Den imbecille klunsen Tinky-Winky som en längre tid brottats med rykten om sin sexuella läggning har jag aldrig varit särskilt förtjust i han känns bara krystad och överdriven där han struttar runt med sin handväska och sin triangel på huvudet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar