att han var tvungen att duscha och tvätta håret (sånt gör en surare), sen forsatte det med att anton hostade så att hans pappa var helt säker på att han inte skulle få opereras idag. Men allt gick bra till slut, det var ett helt gäng med småkillar i varierande ålder som skule operera sina öron, anton hade storkul i väntsalen där det fanns akvariefiskar sjuksköterskor att charma och plastdinosurier som man kunde ställa i raka led (han är en sån lite preussare). Otäckt var det när han skulle sövas, men pappan fick bita ihop och pressa tillbaka tårarna som jag antar att pappor gjort i årtusenden. När han vaknad eupp igen ville han sitta i mitt där han sett satt och buttert drack välling och åt glass och tittade förvånat på alla läkare och sköterskor som han flörtat upp för fyrtiofemminuter sedan och nu inte verkade minnas.Något jag lärt mig, barnläkare är helt sjukt pedagogiska både mot barn och föräldrar tack socialstaten för allmän sjukvård.
8 kommentarer:
Åh, vad modiga ni var båda två! Skönt att det är över och att det gick bra. Har ni haft postoperationskalas? När M opererade sig bakade vi knäkalaskaka.
åh vad bra att det gick bra! Funkar de på en gång nu så att han/ni märker skillnad? Kommer han inte tycka att det är lite konstigt att höra så mycket? Är så glad för er skull.
Ja det skall funka på en gång fast jag vet inte om det märkts på honom jag försöte att låta "tyst" bakom hans huvud och viska Anton-anton bakom hans huvud och det hörde han, fast ibland hörde han sånt förut också.
Vad bra att det gick vägen!
Ni verkar ha varit tappra båda två.
vad skönt att allt gick bra och att det är över!
jag tycker att anton har haft utr somhar fått så fina föräldrar. jag blir så rörd av den där pappagrejen.
fast jag tror inte att narkos har funnit i tusen år. fast pappor förr i tiden bet väl ihop av andra anledningar.
dags att börja hårdplugga (så heter det i branschen) mörn för anton!
jävulskt söt unge, det där.
den där
Skicka en kommentar