Hej, sjukdomarna har en tendens att vandra runt i familjen nu var det min tur feber och frossa samt en lätt variant av magsjuka blev en härlig cocktail som hindrade mig från att plugga i mer än en halv vecka. Något kul har jag iaf hunnit med, i lördags var vi på seriemässa på kulturhuset. Karins syster Lisa ställde ut en serie som hon gjort, som visade sig vara riktigt rolig. Hon är en mycket begåvad tecknare det visste jag sedan tidigare, men serien var kul på många plan. Det är en anime influerad sak som heter Medley, den utspelar sig i en postapokalyptisk Mad Max värld där människor verkar har slutit sig samman efter musiksmak till riktiga subkulturer i ordets rätta bemärkelse. Vi träffar på bland annat på individualistiska syntpopare, facistoida wawe soldater och ett gäng stråtrövarmusikanter med akustisk gitarr och munspel. Men musik är inget som spelas för nöjes skull, nej musiken har utvecklats till ett vapen. Serien är en rolig parodi på science fiction schabloner och serietidningsvåld.
Även jag fyndade köpte en snygg pin av några finnar som jag tappade dagen efter, köpte även en årsprenumeration på galago där jag fick med Marjane Satrapis persepolis 2 och 3 till ett överkomligt pris. Skall bli kul att prenumerera på en tidning igen, det har jag int egjort sen jag sade upp min prenumeration på fantomen på högstadiet när jag tyckte att jag blivit för vuxen för tidningen. Fantomen i sig är ju en rätt tråkig serie, men tidning had iaf på nittitalet väldigt bra "andraserier". En av de serier jag inte uppskattade då men när jag läst om gamla nummer upptäckt storheten hos var spirit av nyss hädangångne Will Eisner. Som ju är i ropet nu då sin city verkar ha blivit film, jag såg brittany murphy sitta hos letterman och prata om inspelningen av filmen igår. Hon sade först comic book men ändrade sig snabbt till det mer finkulturella graphic novell.
Vad jag tänker på när jag talar om läsning
12 år sedan
10 kommentarer:
Hej David (och Karin!)
Grattis till Galago. Prenumeration är livskvalitet. Nu måste ni bara komplettera med tidigare nummer då det nya formatet bildar finfina serierutor på ryggarna när de står tillsammans i hyllan. Som Kalle Anka pocketböckerna. Skitbilligt trick. Som gör att jag skulle bli helt tokig om en lucka skulle uppstå.
Dom på galago är för övrigt helt tossiga. Ett tag var min prenumeration skriven på tre olika adresser varav en där varken Martin eller jag bott någonsin. Och vi har fått dubbla nummer i över ett år nu. Samvetet i detta hushåll (mörn) har fått mig att ringa till deras kundtjänst och påpeka missödet men dom bara makulerar avierna som jag inte vill betala mer en en gång och tidningarna fortsätter att komma dubbelt. Dom har ingen koll.
Vad kul att Karins syster ritar serier. Det skulle vara roligt att få läsa! (även om jag automatiskt ryggar tillbaka för anime) Jag minns henne och Seb som två coola knoddar som läste galago och surfade inne i fikarummet på Svenssons. Jag gick omkring med min hopplösa postgymnasiala ångest och avgudade deras ungdom och framtiden som låg inför deras fötter (men som jag som 19-åring redan visste att jag var för gammal och mossig för)
Nu har Martin dragit till Stockholm igen för att leva vilt turnéliv. Kanske går ni också dit och hänger med alla andra groupies... (Den uppmärksamme läsaren kan ana min nyupptäckta avundsjuka som håller mig sällskap om helgerna) Jag blir med nästa gång iaf. I början på maj så se till att bli friska någon gång era stackare så kanske man kan få träffas.
/Anna.
Och snart fyller väl Anton ett helt år. Eller hur?
Jag minns så dåligt
Fanns det nagra marxister i framtidsvarlden? I serien alltsa. I ovrigt anser jag att Fukuyama bor forstoras.
johny: inte uttalat jag nar dock en syndikalistisk underton i syntharen axels analys av maktsrukturerna inom wawe-styrkorna.
Anna, jag köpte några extra nummer för att sprida i väskapskretsen, jag skickar ett ex till dig. Jag skulle få hela förra årets galago men när jag gått för att ta ut pengar var någr anumme rslut och jag fick nöja mig med enstaka nummer, mats jonsson lovade dock att de skulle komma in nya ex när som helst. Anton verkade dock inte tro på hans ord, och ville lämna stället. Jag lovade att återkomma dagen efter för att hämta mina utlovade trofeer, men blev sjuk. Så nu är bokhyllan ful o ojämn. Mörn skötte sig utmärkt i går, posade i sann shoegazeinganda på scenen. Iaf jag köper gärna gamla dubbelnummer av dig. Har du förresten läst ngt i persepolisserien, sanslöst bra. Har du ngn koll på Joe Sacco läste safe area gorazde och den var ju helt fantastisk. det här utvecklar ju sig till tusen seriefrågor till anna men låt gå.
jag vill gärna läsa karins systers serie! om du har ngn kvar alltså.
hoppas du såg scrubs nyss, första gången på evigheter jag kunde se det (är barnvakt i gustavsberg) och den galne vaktmästaren hade snöat in på uppstoppade ekorrar. fantastisk humor.
/jon
Inte läst något av krigskorrespondenten Sacco förutom smakprovet i Galago. Det är väl han som mer eller mindre uppfunnit seriejournalistiken som har blivit så modernt nuförtin. Han har skrivit om både Palestina-konflikten och Gulfkriget tror jag.
Om du inte läst så läs: Jimmy Corrigan - the smartest kid on earth av Chris Ware. Det är en långsam och otroligt vacker berättelse om far och son-relationer i flera generationer. Jimmy är ett ensamt barn och som vuxen är Jimmy en ensam man. Parallellt med historien om hans återförening med sin far får man även följa Jimmys farfar under dennes barndom i 1890-talets Chicago. Framförallt fina bilder och skojiga vidsidanom-texter och ideér.
Det var ju tacka jag skulle, tack! och sen förklara att alla dubbelexemplar redan hittat nya ägare genom nödpresenter på diverse födelsedagar o inflyttningsfester.
jon, fantastiskt kul avsnitt det där med ekorrarna, gillade särskilt att alla hade namn, och vaktmästarens kommentar, -wrong place att the wrong timel pal, innan ekorrenfann isg fångad i en svart sopsäck. du får har ett ex av medley hos oss med ditt namn på kom och hämta det när du vill
anna, skall kolla upp corrigan, skickar tidninigen vid tillfälle
anton fyller ett den 24
johny: jag menade autonom och inte syndikalistsik mer gramsci än bakunin
Skicka en kommentar