Thomas Idergard kan inte leva med honom kan inte leva utan honom

Så har jag än en gång läst Idergardsledare i svenskan från i förrgår, kort sagt så är det det förutsägbara gnället om att en stad bygger på trängsel och att han älskar ljudet av bilar som kör på sveavägen utanför hans sovrumsfönster och att trängselavgiften är ett hot mot stockholm som urban miljö. Det som jag tycker är väldigt konstigt är att han inte någonstans i sin text anknyter till det som är centralt för trängselavgifternas införsel, den där miljön ni vet den där gnälliga saken som vrider sig i plågor och rycker när man gasar sin SUV runt vasastan. Thomas är väl inte den förste som använder argumentet att det är trängsel ljud och mäniskomyller som skapar själva staden för att sedan koppla ihop dessa begrepp med bilkörning, men jag fattar inte hur han tänker. Du Thomas kom ner i tunnelbanan istället där kan du trängas och myllra med oss andra i den mest urbana miljö man kan tänka sig.