Vänner av ordning

kolla här

från i somras

Det är märkligt hur miljöer påverkar en, blåsten och lukterna vid sommarstugan får min hjärna att blixtsnabbt accossiera till andra lukter och jag får flashbacks med korta minnesbilder. Jag går den korta biten från K:s morbror till stugan och har västanvinden i ansikten. Den bär med sig doften av skog och ängsblommor, plötsligt känner jag lukten av böcker och nyponsoppa, framför mig ser jag ett seriealbum med orange biblioteksrygg. Minnesbilder från när jag går i mellanstdiet, kommer hem från skolan gör mellanmål och läser böcker eller seriealbum som jag lånat från bokbussen.

helgen som gått

I fredags spelade justice på debaser medis och jag var på 30-årsfest. Det var kul och avslappnat med knytis, buffe och långbord med fri placering. Vi var sena till tillställningen pga försenad barnvakt, och missade därför den inledande lärakännavarandraleken där gästerna parades ihop två och två och fick intervjua varandra. Vid middagen gick man bordet runt och fick presentera sitt intervjuobjekt. Som tur var så fick vi försenade presentera varandra. Jag fick karins kusin som jag redan känner. Såna här prata- och ta platssituationer inför människor man inte känner kan jag få fullständig panik inför. Orden stockas i halsen, man blir aldeles torr i munnen och svettas panikartat när det börjar närma sig ens tur att prata. Jag minns ett seminarium som jag hade när jag läste min första kurs på högskolan som jag faktiskt flydde från. Eller flydde och flydde. Jag gick aldrig in. Jag åkte hela vägen från vällingby till flemingsberg (långt) gick in på skolan, men fick panik några minuter innan seminariet. Gick på toa och gömde mig tills vi börjat lektionen och åkte hem . Så här i efterhand tycker jag ju att jag överreagerade lite, men jag tyckte det var lite läskigt när man började vid högskolan, alla pratade så otvunget och verkade så säkra på sig själva. Jag satt och skrek till mig själv i huvudet -säg nåt -säg nåt då. Oftast så visste jag ju faktiskt vad vi pratade om men var obekväm med att ta själv plats. Just vid det här seminariet skull vi presentera en egen teori och jag kom verkligen inte på något som lät tillräckligt smart. Så jag flydde. Men i lördags behövde jag inte fly. Jag blev lite nervös när det började närma sig min tur, men frågade mig själv om jag verkligen var rädd och kom fram till att det var jag ju faktsikt inte. Att arbeta och att delta i möten och konfererenser där man verkligen vet vad man pratar om. Har gjort susen för mitt självförtroende inför att hålla låda inför främlingar och grupper. Festen då? den var kul jag dansade och bondade med min svåger, Karin och jag åkte hem tidigt(12)och gick och la oss.

kartor dystopier och nobelpristagare

Hej här är min nya favoritblogg! Här hittade jag en karta över världen som nittonhundraåttiofyra utspelas i. När jag satt och tittade på de geografiska områdena som oceanien, eurasien och östasien bredde ut sig över, blev jag alltmer intresserad av hur världen och samhället i romanen egentligen såg ut. Så jag började att läsa om den. Första gången jag läste den var jag nog för ung för att förstå så mycket, minns mest att jag tyckte att den var bra men hemsk och att jag hade feber när jag läste och drömde feberdrömmar att jag var Winston och blev torterad. Andra gången jag läste den var jag mest intresserad av nyspråket och diktaturen. Världen som den utspelades i tänkte jag nog inte så mycket på. Nu har jag hunnit en femtio sidor in i boken och den är precis lika bra som jag minns. Man känner sig nästan lite febrig när man läser. Smutsen och paranoian i Winstons värld tränger sig på och jag känner klaustrofobi för den otäcka världen som jag hamnar i. På onsdag skall jag ha en bokcirkel där vi ska prata om Lessing debutroman gräset sjunger och som jag håller på och panikläser. Har någon läst? den verkar väldigt lovande.

regnet

Kliver ut ur porten kl 06.35 och ut i mörker och ösregn. Jag läste i Bodil Malmstens blogg att hon kände det som att hon var med i blade runner när hon kom ut från sergelbion och stod i samma mörker och ösregn vid hötorgsskraporna. Jag känner likadant fast jag inte befinner mig i en lika urban miljö

Jag ska försöka återknyta till förra inlägget. Filmen var bra, snygg sorglig och socialrealistisk. England är grått och deppigt. den uppenbara humorn i att Ian Curtis jobbar som arbetsförmedlare för handikappade tycker jag inte riktigt kommer fram i filmen. När man läser Deborahs Curtis bok så skulle man ju vilja se mer av hennes historia i boken också. Svenskans Per Gudmundson gör en stor grej av att det inte förekommer någon politik i filmen (läs kritik av Thatcher-eran). Jag gör en stor grej av att det inte finns någon drogromantik i filmen, det är lite befriande. Man använder droger men gör ingen grej av det. Åter till Gudmundson i svenskan, han avslöjar i en patetisk kolumn att Ian röstade på Thatcher (där fick ni "popvänster") och drar några rallarsvingar mot något som Lokko skrivit om filmen, men missar naturligtvis sitt mål och får en snabb och snygg replik av Lokko som tar ner honom på jorden igen. Ian Curtis röstade på Thatcher, sen hängde han sig.

Gudmundssons ledare

Lokkos replik

okända nöjen

Det är mycket Joy division nu, jag håller på att läsa Deborah Curtis bok beröring långt ifrån och det är intressant som alltid att få ett annat perspektiv på historien. Om att det var rätt jobbigt att vara gravid, ha en man som jobbade på arbetsförmedlingen på dagarna, spelade konsert på kvällarna, hade stora epilepsianfall varje kväll innan han somnade och sen vara tvungen att väcka honom på morgnarna laga mat och få iväg honom till jobbet. De gifte sig när de var arton och han tog livet av sig när han var tjugotre. I morgon tror jag att jag skall gå och se closer på bio. Jag parallelläser en annan bok som är betydligt mer upplyftande världens mått av tysken Daniel Kehlmann. det är en otroligt rolig historia om två otroligt begåvade vetenskasmän som är verksamma under tidigt artonhundratal, den ene är en gudabenådad matematiker och den andra en mycket preussisk vetenskapsman. Kanske är det 2008 års bästa bok. Karin läser den också, fast på tyska, eftersom hon är den intellektuelle av oss två. Läs den, den är hysteriskt rolig.

downshifting

Jag har börjat jobba deltid. 7 timmar om dagen. Det är helt underbart. Jag är pigg och glad när jag kommer hem. Idag var en ledig dag så jag ants var på junibacken mest hela dan och hade det fint.

Strandvägens utkastade julgranar. (notera mängden kungsgranar)





Min lunch. "Lins och bönsallad med avocado" det ni ser längst uppe på tallriken är avocadon.

tillbaka i solna

Vi kom tillbaka i tisdags, jag hann jobba i en dag och sen blev jag magsjuk.

Den här kvällen börjar som något av en besvikelse, jag har länge tänkt ta fram mitt gamla nintendo64 som jag fick av brorsan för säkert fem år sedan(när det redan var väldigt omodernt). Jag och K har haft kul med det vi spelade mycket supermario kart ett tag, jag var nära att klara första zelda men fastnade på ngn liten grej. Nu var jag förberedd redan innan jag gick på semester hade jag skrivit ut en walktrough så att jag skulle kunna fuska om jag körde fast, men det glömde sbort i flytten, jag var även rätt pepp på att börja om med larviga mario igen.

Men så är det ngt fel på spelet man kan köra typ 5 minuter innan det hänger sig, efter att ha sett på båda spelens sega fler aminuter långa intron tappar jag tålamodet fullständigt. Extra segt är det eftersom det är många långa panoreringar över de på sin tid antar jag fantastiskt vackra spellandskapen som nu bara ser pixliga och kantiga ut.

Istället sitter jag och zappar mellan Sagan om de två tornen, the Hot chick (heter den så collegefilmen när en tjej byter kropp med en skabbig kille? )och Rocky 1. Jag väntar på att K skall komma hem så att vi kan börja kolla på sopranos istället. Vi fick första säsongen på dvd i julklapp och såg de två första avsnitten i går. Det var jättekul, jag hade inte sett dem innan, jag började att följa serien några avsnitt senare. Första avsnittet kändes märkligt, tonys rollfigur hade inte riktigt satt sig han pratade med mörkare röst och rörde sig lite fel tyckte jag. Sen var det kul att se hur liten Anthony var och att Meadows näsa var misstänkt mycket större än i slutet på serien. Kul att se Junior och Livia i gasen också.

ed:
22.09
så kommer hon hem och vill kolla på kommisarie Lynley istället jävla anglofil.

god jul

Dom kallar det klassamhället

I helgen kollade vi på första och andra delen i serien, konstigt nog har jag inte sett dem tidigare. Första filmen är ju lite roligt att se på, de är unga och lite glada, även om de är uppgivna inför framtiden så finns det lite livsglädje och entusiasm. Men andra filmen där finns det fan ingen glädje kvar, bara misär. Det är så fullständigt genomsorgligt så det liknar ingenting. Jag måste skynda mig att se sista delen ikväll så att jag på något vis kan gå vidare från det här. Stefan Jarls trilogi har gjort ett otroligt starkt intryck på mig och jag trodde aldrig att jag skulle reagera så här starkt på de här filmerna.

Jag en cirkusdirektör

Ants pekar på en bild av henry bronett i DN och säger pappa, det är du pappa, pappa är i tidningen. Häromdagen påpekade han att det ser ut som om någon gnagt på mitt huvud och ätit upp mitt hår.

kära dagbok

Jag är lite seg vet inte vad jag skall skriva om så jag berättar lite om min dag istället. Jag hade lagt in en ljudbok på ipoden och tänkte kliva av bussen några stationer för tidigt. Gå en sväng innan jobbet och lyssna på boken. Det börjar dåligt med att min ipod strejkar det gör att jag missar tuben i min förort eftersom jag stått i trapphuset och svurit istället för att skynda till tunnelbanan. Får vänta åker till östermalmstorg, går av och väntar på ropstenståget, hötalaren raspar något om ersättningsbussar och vagnfel. Jag tar tillfället i akt, går upp vid uppgången östermalmstorg, köper en kaffe och går iväg längs linnegatan, jag bestämmer mig för att testa att gå till filmhuset och ta en buss därifrån till ropsten. Det är rätt mysigt att gå på östermalm på morgonen (strax efter sju) när staden vaknar upp. Jag har inte gått där på länge och vet inte riktigt hur långt det är att gå. Men som vanligt när jag promenerar inne i stockholms innerstad slås jag av hur korta avstånd det är. Väl framme hoppar jag på bussen som segar på längs gärdet och frihamnen vilket gör att jag inte är på jobbet förrän vid åtta(jag gick hemifrån tjugo i sju). Men jag fick höra en stor del av min ljudbok. På jobbet håller jag ett kort föredrag om en annan bok, Daniel Sjölins nya bok "världens sista roman", det var svårt att säga ngt kort och klatschigt om boken när den är så mycket, den är mörk babblig rolig svårläst och framför allt fantastiskt bra. Bäst är skildringen av grabbgängets helvetessemester på ibiza. Läs den.

Nu är jag ledig i tre dagar, skall hinna med ett biobesök(spöket laban) julmarknad och ettårskalas.

nyår

Fikagänget + hangarounds vad skall ni göra på nyår? Vi kommer att vara i östersund. Vill någon hänga med oss?

underjorden

Välkommen till vår fantastiska källare, den sträcker sig otroligt långt, längst bort från vår lägenhet ligger tvättstugan. Källaren är mörk och lite mystisk med många sidogångar och små prång.


Men vem bor här?


Kom in i stugan min! Jag fantiserar om hur en krumryggad dvärg yrvaket tittar ut från sin håla.


-Äh, det var ett tramsigt sopnedkast.


Undercentral, vad är det det? låter som en hemlig kommunikatonscentral.


Vi har en matkällare!


Vårt förråd är inget skitförråd!


Mm skyddsrum, dt blir bra att ha när ryssen kommer.


Men det är låst.


Den obligatoriska "arga lappen".

Monsterdiggare

Ikväll går alien vs predator på tv, jag har inte sett den ännu, det skall bli kul.

Korta filmer är grejen

Jag så precis Kaurismäkis nyaste film ljus i mörkret och den var en timmaoch tio minuter, så långa borde alla filmer vara, iaf alla som håller ett lika långsamt berättartempo. Den gode Aki hade smygit in lite modernare rekvisita i denna film, vid ett tilfälle fikar huvudpersonen på ett fik med minimalistisk inredning, på en arbetsplats syns en dator (pc) som är tillverkad på nittiotalet samt en laptop! En svart kille är också med i filmen. Jag tror inte att jag kan in så här många nymodigheter på en och samma gång.

Okej nördar, hjälp mig.

Jag (vi) behöver ett nytt antivirusprogram. Det gamla gick ut för typ ett år sen, och nu är datorn segare än någonsin. Jag funderade ett tag på att uppdatera till det jag har redan har (norton) men det kostar ju pengar, inga stora pengar. Bara för att slippa besväret med att installera ett nytt. Bredbandsbolaget erbjuder ett gratis i ett år (F-secure) sen kostar det $$$ mer är Norton. Vad använder ni, har ni några bra tips på gratisprogram?

Produktplacering

Hej om ni har föräldrar, släktingar eller andra, som vill överföra diabilder, video- eller super8filmer till dvd elller cd så kolla in denna sida. Det är min brorsas företag, jag är ingen expert på branchen men tror att han håller låga priser och jag vet att han är kunnig. Han restaurerar gamla foton också, kom igen nu stöd entrepenörskapet.

Det snöade en aning i går kväll och snön ligger fortfarande kvar nu på kvällen. Det är nollgradigt men blåser så det känns kallare. Jag fryser men märker att jag mår bra av vädret, det känns friskt när jag tar en promenad och jag trivs i min förort när jag går runt och tittar på alla upplysta fönster i novembermörkret känner jag mig genuint lycklig över att jag bor här. Min mamma har hälsat på och idag var iv hemma hos brorsan i råsunda och sen lunchade vi i solna centrum. Mamma åt suhsi för första gången i sitt liv och ants vägrade att smaka. Han deklarerade högt sushi var blä och att han skulle kräas om han åt av det. Märkligt att han vägrade så i sten vi har aldrig tidigare ätit sushi när han varit med, han har nog praktiskt taget aldrig hört talas om rätten tidigare. Förutom i barnboken lill-zlatan och morbror raring där huvudpersonen Ellas morbor tommy föredrar rätten före fläskpannkaka.

Nu ska jag trimma håret, sen skall jag äta ostbågar och se på lotr-boxen, jag har på allvar trott att man skulle kunna ha ett maraton och se filmerna i rad. Efter att ha räknat lite upptäcker jag att det skulle resultera i nio timmars tittande. Men det funkar ju inte.

Hej Göteborg

Det var ju aldeles fantastiskt vad det var trevligt. Tack alla för kvallehäng och härlig mat. Särskilt tack till Ingrid för husrum. Det var en rolig bild från slottskogen. Jag ser ut som om jag skryter och skryter och mörn ser ut som om han vill döda mig.


David -Ja man drar ju hem rätt mycket deg när man jobbar inom kommunal sektor bla bla $$$

Mörn -(tänker) passa dig storskrävlare, passa dig jävligt noga.