onsdag, juni 13, 2007

Det som göms i snö kommer upp i tö

Vi håller på att packa och fixa inför flytten, det blir rörigt lägenheten och jag är sur och lite jobbig att bo med. Även min bror håller på att flytta och vips dök bilder från engångskamerorna från bröllopsfesten upp. Jag bjuder på ett litet smakprov.

Den första frågan jag ställer mig är, -vem tror jag att jag är ? zorba?
Ingen annan dansar. Ingen kollar på mig förutom dennis och erik som glatt tar kort, resten av människorna verkar tänka att om de ignorerar mig så kanske jag lägger av.

måndag, juni 11, 2007

Det luktar fisk (en cykelutflykt)


Jag har börjat att cykla till jobbet det har varit skönt de här varma dagarna. Det var inte så jobbigt som haf hade trott och vägen är omväxlande och rolig att cykla. Först är det en välbekanta och lite småtrista vägen genom bergshamra, men sen ärman ute på norrtäljevägen jag tramparöver ålkistan och känner kall frisk luft och en svag doft av hav virvla upp från brunnvikens utlopp. Sen är det en tråkig bit längs motorvägen, omjag åker före sju kan jag känna den råa kylan från den morgonfuktiga klippan som kantar motorvägen. På vägen hem är den uppvärmd av solen och det är outhärdligt hett att cykla samma sträcka. Sen glider jag in via ekhagen och nedanför lappis och det är kul att återse sina gamla hoods. Sen kommer lilljansskogen och lite åkrar som luktar varm skog och landsbygd. När jag kommer fram till husarviken luktar det först lite ruttet längst inne i viken där vattnet verkar vara rätt stillastående. Men ju längre ut mot havet man kommer desto friskare blir vattnet och strax innan ropsten luktar det starkt av fisk. På morgonen den vanliga kalla fisklukten som man är van vid. Men när jag skall hem så är det varmt med en intensiv nästan stank av fisk från havet. Det luktar precis som när jag var barn och fiskade med pappa en varm dag när fiskarna han bli lite varma av solen när de låg på båtens botten, jag får minnesflashback där jag ser pappa ta upp nät. Stora feta sikar i båten som både är lite skrämmande och spännande att titta på, känslan av en taggig harryggfena mot handen. Sen kommer Hjorthagens gamla vackra industriområde där det skall bli bostäder och jag försöker tänka att jag borde tycka att det är fint och genuint här och tycka att det inte skall byggas flådiga bostadsrätter med mögelputsfasader i nationalstadsparken. Men jag vill ha mer hus och mer stad så det blir bättre cykelväg och skugga för mig varma dagar. Kul med en byggarbetsplats om jag kan cykla förbi och kolla på också. Sen skall ja bara över bron där det fläktar skönt uppför mördarbacken på lidingö och sen är jag i princip framme.

onsdag, juni 06, 2007

Det är svenska flaggans dag, och den enda som sjunger det är jag

Hej!
Igår var jag på kommunens egna nationaldagsfirande. Pernilla wahlgren gästade solna och ledde allsång på du gamla du fria, jag och k visste inte riktigt om vi skulle skratta eller gråta. Men annars var det gött, varmt varmt och jag sitter i skuggan och kippar efter luft, anton badar i en plaskdamm och på det hela taget är det bara en folkfest, men på en i min smak tvivelaktig grund. Märkligare blir det när kommunfullmäktiges ordförande, som tydligen skall kallas för borgmästare nu, märkvärdigt värre. Lars-Erik Salminen håller tal han pratar på om att för de flesta länder betyder dess nationaldagar självständighet, att en nation vunnit frihet från ett förtryck. Lars-Erik Salminen exemplifierar med våra grannländer Norge och Finland, han berättar om hur norge vann frihet från sverige och för första gången blev ett eget land och hur norrmännen därför firar sjuttonde maj. Sen berättar han om hur Finland frigjorde sig från kommunismen och firar minnet av det. Jag fattar fortfarande inte vad han menar. Finland blev självständigt den 6 december 1917 och godkändes av det sovjetiska parlamentet i januari 1918, ryska revolutionen ägde rum i november 1917, alltså hade finland varit "kommunistiskt" i två månader. Är det det Lars-Erik Salminen syftar på? i så fall är det en litemärklig befrielse, eftersom repressionenvarmycet hårdaremot finska nationalistiska yttranden på tsartiden. Eller tänker han på andra världskriget där Finland mycker riktigt räddades från Sovjetkommunismen och förmodligen från att få en tredjedel av sin befolkning deporterad tillsibirienosm baltstaterna, men det har ju inget med just nationaldagen att göra. Eller syftar han på den tidigare nämnda hårda repressionen i Tsarryssland gentemot finska frihetssträvanden strax innan frigörelsen. Jag har ingen aning, men jag stöder uppenbart alliansen förslag om obligatorisk historiaundervisning på gymnasiet.

tisdag, maj 29, 2007

Finland,finland uber alles, uber alles in der welt


Idag har jag lärt mig att den kortlivade Biafrarepubliken(67-70) hade Sibelius Finlandia som nationalhymn. Märkligt.

torsdag, maj 24, 2007

En resa och ett samtal


Ants och brorsan jämför tatueringar.

I morgon bitti åker vi till jämtland, det skall bli kul att åka upp och träffa släkten. Bror är också där. Jag jobbade länge och kom hem sent, mitt i packandet och barnläggandet ringer johny och droppar det underbara samtalsämnet den grekiska diasporan i ukraina, jag är frestad att genast grotta ner mig i enlång diskussion men vi lovar att höras senare under kvällen.

söndag, maj 20, 2007

sfu made me a skinhead

Såg nästa sista avsnittet av sfu och det var ju helt otroligt känsloladdat, serien är ju så genial och snygg och allt det där som alla sagt hundratusen gånger förut och kvällens avsnitt (nates begravning)var så genomsorgligt att tårarna rann längs mina kinder gång på gång. Jag har aldrig sett något på tv som verkligen hänger kvar i ens medvetande efteråt på det sättet som sfu gör.

Efter avsnittet var slut tog jag itu med min nya ritual sen cirka en månad tillbaka, söndagssnaggandet. Men när jag tog fram min budgettrimmer från åhlens råkade jag ställa in den på ett snäpp kortare än jag brukar ha (6-7mm) så det blev 2-3mm, resultat: jag ser ut som en skinhead. Jag skyller på tillfällig sinnesförvirring efter att ha hulkat mig igenom nates begravning.

måndag, maj 14, 2007

Hundraelvan heter bussen


Jag åker buss cirka 7 minuter varje dag, och på min hållplats är det alltid flera passagerare som skall kliva av så jag behöver i princpip aldrig plinga, det är alltid någon annan som tar hand om den saken. Men ibland är det ju faktiskt bara jag som skall kliva av och då måste jag trycka påden där knappen. Jag tycker att det är lite jobbigt att plinga, liksom här kommer jag och plingar och är så jävla ivrig att kliva av, borde jag inte vänta och se om någon annan trycker först

När jag gick i högstadiet åkte vi buss varje morgon från landet in till förorten för att gå skolan. Då var det sjukt töntigt att plinga, det var någon slags markering av att man brydde sig om att gå i skolan, den som plingade var oftast en "pluggis" och nästan alltid en som gick i sjuan, att en tuff kille som gick i nian skulle plinga var otänkbart. Om man gjorde misstaget att plinga fräste alltid någon åt en att man var en tönt som ville gå i skolan eftersom bussen ändå skulle stanna eftersom busschauffören ju visste att det var högstadieelever med på bussen. Detta ledde till veritabla chicken race där man väntade i det absurda med att plinga om det skulle plingas skulle det ske precisi ögonblicket innan bussen dundrade förbibusshållpatsen. En gång skedde det alla visste skulle ske. Det var bara min klass som åkte med bussen eftersom vi hade någon slags sovmorgon och ingen plingade vi väntade ut varandra och ingen bangade. Nästa hållplats var dryga kilometern bort
och här klev några av de pluggigaste tjejerna av och gick till skolan. Vi andra åkte med bussen in till stan och bytte buss för att åka tillbaka till skolan. Vi kom försent till engelskan och vår engelska lärare var rasande. Men alla var rätt nöjda, eftersom ingen hade varit töntig nog att plinga innan bushållpatsen.

Jag hittade en rolig länk för alla som åkt buss i jämtland på åtti ooch nittiotal.

torsdag, maj 10, 2007

Jag anar ett samband



Minns ni Nattens väktare, den ryska vampyrfilmen som kom för ngt år sen, jag har inte sett den än vilket är konstigt då jag gillar skräck och ryssar. Den handlade i alla fall om dagens väktare och nattens väktare som bekämpade varandra de ena var goda och de andra var onda.



I flera tidningar som skildrat oroligheterna i Tallinn har jag läst om en grupp av rysktalanda ungdomar som försökt "skydda" den så kalalde bronssoldaten stayn mot att bli förflyttade och enligt estniska myndigheter uppviglat massorna. Vad kallar sig då denna mystiska grupp? Jo Nattväktarna.

tisdag, maj 08, 2007

En vecka senare

så har vi köpt den där bostadsrätten vi budade på. Det är jättekul och läskigt, jag vågar inte vara riktigt glad förrän allt är klart med banken. Det är en kort flytt, ungefär hundra meter och vi skall flytta vid midsommar så vi har lagom med tid på oss att förbereda allt. Vi tömmer dock våra finanser fullständigt så tyvärr blir det alltså inget rossö i år heller, blir nog ingen hyrbil på jämtlandssemestern heller men det känns inte riktigt lika trist. I världen händer det en massa saker som jag borde skriva om men jag är tillfälligt trött på att tycka saker, men jag skall försöka blogga mer om min vardag iaf, minst två gånger i veckan och det är ett löfte. Jag har börjat att jogga två gånger i veckan och det har jag lyckats att hålla. Slutligen en fråga, det verkar som om man kan välja mellan comhem och bredbandsbolaget i vår nya lägenhet, vad rekommenderar ni? och vilka skall man absolut inte välja?

tisdag, maj 01, 2007

Oj oj oj

Här händer det grejer, jag har varit ledig fyra dagar i rad och hunnit gå på majbrasa, budat på bostadsrätt, läst om min serietecknandesvägerska i svenskan, och gått på fler barnkalas. I morgon och på torsdag jobbar jag men på fredag är jag ledig igen. Gött

onsdag, april 25, 2007

Fyra roliga saker.

Här hemma är det en som fyllt tre år, födelsedagsbarnet firades med pompa och ståt i två dar. Tack johny och jörgen för den fina presenten.

Min fru har fått jobb, hon är grym, det betyder att vi kanske kan köpa en lägenhet.

Vi funderar på att åka till Götet under kristihimmelsfärdshelgen, hur är det med götlaborgarna vilka är hemma då? och får vi bo hos någon av er?

I morgon skall jag och Jon gå på Alphonse Muchautställningen på dansmuseet.

onsdag, april 18, 2007

SvD får David att se rött

Nu har jag läst svenska dagbladet igen, och blivit arg igen, Richard Swartz skriver i sin krönika om svenskhet och vad det egetligen innebär, kontentan av hans resonemang är att man inte nödvändigtvis är svensk med allt som Swartz lägger i det begreppet för att man är svensk medborgare. Som exempel har han de svenskar som suttit och frtf sitter fågna i etiopien eller somalia fängslade av etiopisk eller kenyansk militär i somalia. Swartz skrivet bla.

”Häromdagen hörde jag på radion att några svenskar skulle ha gripits och fängslats i Etiopien. Min första tanke var vad gör de där, fastän nästan i samma ögonblick förstod jag att det kanske inte precis rörde sig om några rågblonda rumpmasar utan snarare om landsmän till masarna och mig, men med sina rötter i just denna del av Afrika”

Suck... trots att hans egen tidning skrev om den sjuttonåriga, gravida Safia (med etnisk svensk mamma tillika ordförande i Sveriges Muslimska råd) som satt fångades av kenyansk militär och placerades i fängelse i somalia och helt uppenbart inte var någon ”jihadist” så orkar han inte kolla upp historien. Budskapet som lyser igenom är att dom där jävla blattarna som har myglat till sig svenskt medborgarskap får skylla sig själva när de åker tillbaka till sina ”hemländer” och hamnar i finkan.

Efter alla skandalerna som följde usas krig i afghanistan med alla de fångar som verkar ha fångats helt slumpmässigt och sen fick spendera år i guantanomo bay helt rättsvidrigt så borde en journalist vara lite mer kritisk mot infångandet av ”terrorister” under pågående krig. Svensk media har ju överhuvudtaget tagit inte valt att problematisera etipiens anfall och invasion av somalia i någon större utsträckning, att det nu är en ockupationsmakt som styr somalia verkar inte vara så intressant då den gamla inoficiella makten de islamska domstolarna kan ha gömt undan terrorister kopplade till al-Quaida. Jag är inte kunnig nog att uttala mig om huruvida invånarna i Somalia har det bättre nu efter invasionen. Men jag tycker att journalister har ett ansvar för att kolla upp bakgrundsfakta innan man häver ur sig sånt här. Särskilt i dessa islamofobiska dagr.

Sen tycker inte jag heller att man bara för att man är svensk medborgare kan begära att står över lagen i det land man råkar befinna sig eller att sverige nödvändigtvis har ett ansvar för att ögonblickligen rädda alla svenska medborgare ur knipor som de själva hamnat i när de är ute och reser. Vilket folk faktiskt verkar förvänta sig. Men det mina vänner är en helt annan diskussion.

Sen läste jag intervjun med Ireen von Wachefeldt ni vet hon som sa att män var djur i den där roksdokumentären på tv före valet. Jag såg inte dokumntären och tycker inte att det är så intressant att diskuter hennes uttalande. Jag förmodar att det finns en hel del sekterister ute bland kvinnojourerna som exempelvis kräver omvänd bevisbörda vid våldtäkter och att det vid en separation alltid är kvinnans rätt att helt på egenhand bestämma över barnen. Men på ett sätt är det kan jag förstå de här åsiktern med tanke på allt detta som de som många gånger arbetar ideellt på kvinnojourer får se med kvinnor som misshandlas hotas och våldtas av de män de lever med och samhällets oförmåga elle rovilja att ta itu med problemet. Jag fattar att man efter ett tag, när man ser alla dessa kvinnor (och barn) som det faktiskt handlar som idag i sverige blir helt rasande. Men det var inte det jag ville skriva om läs artikeln om von Wachefeldt om hur hon efter dokumentären blir mordhotad och trakkaserad hennes barn blir hotad och hela tiden är det rätt grova sexuella hot. Hur otroligt provocerat det vi kallar ”patriarket” faktiskt blev av henne och hur långt vi är från reell jämlikhet mellan män och kvinnor när hundratals män måste hota med att döda och våldta en kvinna för att hon uttrycker en obekväm åsikt, och inte lär vi komma närmare detta med borgerlig regering.

måndag, april 16, 2007

pollenstund har guld i mund




Hej, gosse vad det är varmt! klychigt att skriva om vädret men det är sommar ute. I tidningarna har vi fått läsa att det är "pollenexplosion" ute och ja det är väl sant jag har svårt att njuta av solen när jag blir helt däckad av pollen och jag har ändå ätit medicin i veckor så jag slipper rinnande näsa och sånt. Men den stora pollentröttheten kommer jag inte undan. Igår lekte jag och ants i humlegårdens parklek i nästan en timma i gassande solsken. Som tur är hade jag på grund av min nysnaggade hjässa sjävklart keps på mig hela tiden. Men jag känner ändå av idag att jag var i solen, det är larvigt hur känslig för solen jag är. Jag säger att jag blir solkysst istället för att jag får solsting. Fast solkysst betyder väl egentligen att man har blivit lite bränd av solen va?

Idag åt jag lunch på en parkbänk utanför jobbet och läste Ursula le Guinns böcker om övärlden. Jag började läsa den första när jag var ung tretton men tyckte att den var lite trist. Nu är jag förtjust. Det är så bra att jobba som bibliotekarie man kan läsa dåliga deckare och barnböcker utan att förlora någon finkulturell trovärdighet, eftersom det är viktigt att ha en bred kunskap om skönlitteratur i gebitet. En lustig sak som man märker på jobber är att när författare dör så läses de ibland mer än någonsin. Kapuscinski är förstås inget undantag. Jag läste just klart hans bok om ryssland/sovjetunionen Imperiet (undrar hur många böcker det finns med den titeln?$) och den var väldigt intressant att läsa så här mer än tio år efter att den är skriven. Förutom lite orientalistiska tendeser är han väldigt kunnig särskilt när det gäller tredje världen och jämförelserna med den och de tidigare sovjetrepublikerna är slående. avkoloniseringsprocesser osv.

tisdag, april 10, 2007

Något roligt nytt har hänt

I går snöade det och det låg ett fint snötäcke över kungshamra. Ants har vattkoppor men mår rätt bra ändå. Vi promenerar bergshamra runt han och jag, ants somnar rätt snabbt och jag går ner vid vattentornet till edsviken under danderydsbron och tunnelbanan genom stocksundstorp, där jag första gången ser en hummer (bilen) på nära håll. Den står utanför en av mångmiljonsvillorna och har reklam på sig för en nattklubb på kungsgatan. Sen fortsätter vi runt östra udden men kickar bockholmen eftersom det blåser vansinnigt kallt från havet.

Jag tänkte gå runt hela halvön som är bergshamra men anton vaknar efter två tredjedelar så vi går hem. På eftermiddagen tar jag bussen till willys och storhandlar, det är ungefär så jobbigt som något kan vara det tar tjugo minuter att åka buss till Rissne, (10 med bil) sen måste man gå i typ fyrahundra meter till affären, på vägen hem släpar jag tunga matkassar och jätteryggsäck som ser ut som något som en soldat på fjällmarsch har, fast jag har quornbitar purjolök och quinoa istället för ammunition och sovsäck. På kvällen orkar jag inte se på Tennison utan somnar strax efter tio. Idag har jag fått löneförhöjning och imorgon släpper vapnet nytt miniabum.

onsdag, april 04, 2007

Dr livingstone förmodar jag?

Jag såg the last king of scotland igår och den var ju väldigt bra, Forest Whitaker var fantastisk som Idi Amin. Men det som jag minns starkast idag är den kortärmade kavajen som skymtade förbi som hastigast, en likadan såg jag på en britt i the constant gardener. Den ser ut som en vanlig kavaj men är allså kortärmad, ärmen slutar unefär mitt på överarmen som på en kortärmad skjorta. I båda filmerna bar ägaern till kavajen (kortärmad)skjorta under.Är det någon som vet mer om dess kortärmade kavajer? Jag förmodar att det är en slags praktisk kolonial tropiklädsel för britter med stiff upper lips som vill var välklädda även när de vistas kring ekvatorn.

måndag, april 02, 2007

Kom just in från en joggingrunda i spåret, är lite trött och känner redan av allergin så det blev sjukt lama 1,8 km idag, lamt men jag tänker att jag inte skall överanstränga mig när jag är i starten av att komma igång och träna. Är lite rädd för att anstränga mig när det är pollen i luften, jag har fått astmaliknande attacker tidigare år under pollensäsong. Men så här tidigt på året borde det vara lugnt.

Idag hängde ett skum kille på gården, han fotograferade husen och smög omkring och spanade på lägenheterna. Killen visade sig komma från Buenos Aires och hade bott här med sina föräldrar när han var barn och flyttat 1982 när han var fyra-fem år. Vi fick se gulnande sjuttiotalsfotografier på ett kungshamra som var väldigt likt dagens men lite mindre slitet, Gungan som står på gården nu verkade iaf vara samma som på bilden.

lördag, mars 31, 2007

Idag är en bra dag

Karin jobbade som högskoleprovsvakt hela dagen idag och jag och ants åkte in till stan gick på bio köpte dammsugarpåsar, åt sojakorv, var på rum för barn, fikade handlade mat och åkte hem igen. Ants var rätt tvär till humöret bitvis och är sjukt rolig när han lägger den sidan till.

På väg till tunnelbanan

D (käck föräldraröst) - Åh vad härligt, nu kommer solen fram.
A (lakoniskt) - Jag gillar inte solen.
A (lakoniskt) - Jag gillar bara tunnelbanan.

"lång paus"


A (lakoniskt) - och kiwi

Senare på affären

D (käck föräldraröst) - Vilken frukt skall vi köpa tycker du
A (ivrigt) - Kiwi
A (ivrigt) - Jag gillar inte Kiwi
D (förvånad) - Du gillar inte kiwi
A - Nej
D (bestämt) - Då köper vi röda äpplen
A (lika bestämt) - Jag vill ha gröna äpplen också
D (chansar) - Nej, vi har gröna äpplen hemma
A (går på det) - okej

torsdag, mars 29, 2007

fint besök i bergshamra

Kolla vem som var hundra meter från mitt hus idag. Nu känns det lite troligare att britney, madonna och sugarbabes faktiskt varit i det mystiska huset i skogen utanför kungshamra som oft besöks av flådiga bilar med mörktonade rutor.

onsdag, mars 28, 2007

Säg det i bilder

Idag var Ants sjuk så jag vabbade, mao en heldag i ett soligt kungshamra.


Sen åt vi lunch.

söndag, mars 25, 2007

Klotter som jag minns


Det här står klottrat på en vägg i kungshamra.


Kul och konstigt på samma gång, en person med samma handstil har skrivit DUMMER o BRENDO i vårt källarförråd.

På polishuset i östersund stod det med en helt urblek men ändå väl synligt mot plåtväggen FRITT BRASS hur länge som helst.

På ett el-skjul brevid min låg- och mellanstadieskola stod det PEDRO RÖVHÅL sprayat med svart färg, gissa om man var nervösöver att börja skolan på ett ställe som manisfesterade sig utät med en sådan magnifik förolämpning år efter år.