Vad jag tänker på när jag talar om läsning
12 år sedan
söndag, april 16, 2006
Färjemansleden
Lyssnat oavbrutet på skivan, tack så mycket anna o mörn, känns konstigt att höra på "vår låt" mörn, jag vet inte hur jag skall säga den är så fin. Det känns underligt att höra annika sjunga ord som jag sammanknippar så starkt med mig och med saker man inte pratar om med folk man inte känner, om jag hör den på radio kommer jag att börja gråta det är ett som är säkert. Tack som fan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker också att det är lite konstigt faktiskt, lyssnade på den häromdagen och tänkte på att HS sjöng mina minnen. Med hanet känns det mer självklart.
Du är mycket för att lipa nu för tin.
Kul att hälsa på er!
det är en fantastiskt bra låt! ska bli väldigt roligt att höra resten snart.
Hej David, Martin visade mig till din blogg och sa att du godkänt Färjemansleden, skönt. Jag försökte länge (tja) lägga lagom mycket smärta i raden "Och nu med David bredvid mig", jag har ju också åkt buss vid Färjemansleden, en gång fastnade jag i bussdörren när jag skulle kliva av och bussen åkte vidare längs Frösöbron. Therese och Maria och alla häftiga i klassen såg det.
Hej Annika, jag visste inte riktigt om jag skulle skriva ditt namn eller artistnamn men det kändes lite konstlat att använda hs man skall väl vara lite informella i bloggen. Du sjunger ju sjukt bra i låten, jag känner det bitterljuva stänket i låten. Det låter som om jag och mörn bara led där på 111 men det var toppen att åka med den där bussen in till stan en fredagkväll. Jobbigt med bussdörren sådant där som var dödligt pinsamt i de tidiga tonåren, vad skulle du på frösön och gör har du också haft nöjet att gå i skola i valla?
Skicka en kommentar