Count Yorga

Har utvecklat en ganska rolig dygnsrytm nu, vi går och lägger oss rätt tidigt senast halv elva, ibland när jag och karin vill leva la dolce vita är vi uppe till elva och ser på sena frasier så tittar vi på varandra och tänker att nu nu gör vi något som är kul men dumt, ungefär som när man drack den där tredje ölen när man skulle ut och ta bara en öl eftersom man jobbade dagen efter. Iaf anton vakanar av någon anledning kl halv tre sedan är han mer eller mindre vaken till fem, ofta somnar han om gång på gång så man sover i tio femtonminutersnuttar de här timmarna. Vi kom överens om att ha honom i sin egen säng hela tiden. Men nu har jag börjat tumma på reglerna jag tar upp pojken och sen går vi ut i vardagsrummet så fär anton ligga i mitt knä och slumra till av och ann innnan han kommer in i djupsömnen igen det brukar ta runt fyrtiofem minuter. Under tiden ser jag på tv. För några månader sedan gick vi igenom samma procedur men då gick miami vice på femman och det var rätt kul att vara uppe och titta på. Nu är utbudet sämre med helicops (tysk smörja) och sheena, action i djungelmiljö med en dynamisk duo beståeende av en kille med cowboyhatt och djungelkläder och sheena en blondin iklädd någonslags djurhud som bor i djungeln och gillar att klättra i träd. bara man kommer i säng innan halv fem är det okej för då finns bara musikvideor eller matlagningsprogram att se på.

I morgon skall vi på antons första barnkalas det ni det är stort, och så ska vi mata marsvin.

blackeberg=böhle

Jag har kopt en mycket lovande bok en skräckroman om vampyrer som utspelar sig i blackeberg i början på åttiotalet. I inledningskapitlet får huvudpersonen oskars klass besök av en polis på en anti-droger lektion, när polisen drar en påse med vitt pulver och frågar vad det är för något, kan inte oskar hålla sig från att säga att det nog är heroin, i sin iver att glänsa inför polisen och klassen, som tack för detta blir han kallad av golare av jonne vars storebror hänger med knarkarna.

Jag drar mig till minne sen likanande episod på min barndomsskola, här var inte ämnet droger utan något betydligt oskyldigare och ett framförallt mer lokalt förankrat problem än heroin, nämligen olovlig skoterkörning.
När polisen spände blicken i klassen och med strängsträng frågade om någon hade kört skoter, så vågade jag inte annat än att erkänna att jag minsann hade åkt skoter med en granne och fått styra skotern själv. Polisen höll ett långt förmanande anförande om vilket dåligt omdöme denna granne haft som låtit ett barn köra skoter. Darrande väntade jag på hur fler erkännade skulle komma fram. på hur mina klasskamrater som hade egna miniskotrar och lånade sina föräldrars skotrar(detta var när jag gick i tvåan, mina klasskamrater var alltså mellan 7-9 år gamla) skulle krypa till korset och berätta för polisen om sina ofog. till min stora förvåning var det tyst och polisen fortsatte att berättaom farorna med skoteråkning. Vad var det här detta var så orättvist här hade jag talat sanning medan min klasskamrater höll inne med information för en polis, sådana förhärdade lögnare, begick de inte i själva verket ett brott.

På rasten blev jag kallad för idiot som berättade om sånt för en polis, och om att det var tur att jag inte sa vad grannen hetat då han kunnat "åka dit", själv berättade aldrig om sin skoteråkning sade det.

men visst pratade de länge länge om skotrar och olika skotermärkens för och nackdelar, långt upp i gymnasiet kunde man höra sådan här diskussioner längre bak i skolbussen.

-då kom ja där me polarisen, öööönhhhhh å så la ja i fyran o så öööuuuuuuumm
-men nä ja va ut me lynksen och börna på isen då ....

För jag har vasastanssjukan

Antons barnvagn kostade 500 kr och är fyra år gammal vi köpte den begagnad av en konstig men trevlig pappa med tre barn i en svart volvo, han kramde oss och önskade oss lycka till efter affärsuppgörelsen, då tänkte vi inte så mycket på det men så här i efterhand verkar hans beteende lite suspekt, han dubbelkramde oss, två för honom okända människor mitt på brommaplan. Nåväl vi får reklam i inkastet av citymail förståss (en dag skall jag skriva en hel dagsedel om mitt hat mot citymail) det är från babyproffsen och där står det att man kan köpa en sittvagn för 800 kr det är en modern vagn sån där med tre hjul som jag skrattade åt för ett halvår sedan men nu inte tänker på, ung som när folk började ha z-tv hockeys. Hursomhelst vår vagn låter mycket och är stor och otymplig när man åker buss men är egentligen inget fel på, men jag börjar att tänka på hur bra det vore att ha den där töntiga trehjulingenmed luftpumpadedäck och att 800 kr för en barnvagn ju är hur billig som helst. Den är ju splitterny säger jag för mig själv. Längst ner ´på brochyren läser jag. "Vid köer respektera köordning - och tänk på barnen". Jag ser för mig själv en inre syn hur jag står i en läng kö med hundratals vasastansmammor i kö utanför babyproffsesn butik på karlbergsvägen så där som jag sett människor som bordieu skulle säga led en brist på kulturellt kapital står och köar utanför det där billighetsvaruhuset i ullared, och när affären öppnar väller de in som en hord och jag bli nertrampad och sedan överkörd av dussintalet svarta moderna barnvagnar med tre hjul och luftpumpade däck på väg ut ur butiken.

Ring doktorn o skicka nå'n
För jag har vasastanssjukan
Ring akuten o säg; Kom snabbt!
För jag har vasastanssjukan
Ja, jag har vasastanssjukan
Ja, jag har vasastanssjukan

måndag

en del dagar är fel redan från början så var gårdagen.

Jag skulle åka till universitetsbiblioteket och jobba med magistern hela dagen och åke hem på em laga en middag åt min bror som skulle komma på besök och på kvällen skulle karin träna. Det började med att jag missade bussen. Precis när jag började att gå mot tunnelbanan kommer en annan buss förbi jag hoppar på den och åker till tunnelbanans bortre uppgång (två hållplatser)för att busschauffören inte skall tycka att jag är en lat student som inte orkar gå en hållplats. På bussen upptäcker jag att minn vattenflaska har läckt i ryggsäcken och att mina viktiga papper och pärmar håller på att bli blöta.

När jag till slu kommer fram till biblioteket och skall sätta mig ner och plugga, ringer karin, det har blivit strömavbrott i lägenheten och hon vill att jag skall komma hem och hjälpa henne att kolla om det är något fel på vår säkringar (proppar ni vet sånt där som man låtsas att man kan lite om när man pratar med händiga killar).
Väl hemma upptäcker vi att det inte är bara vårt hem som är strömlöst, utan att varannan lägenhet blivit utan ström samt en av korridorena i fyravåningshuset mittemot är mörkt. Suck... karin går över till grannarna (våra kompisar) de bor mitt emot varandra och en av dem har ström. Eftersom temperaturen rdan har hunnit sjunka i vår annars kalla lägenhet åker karin och disa iväg med barnen till kista för en dag på gallerian. Jag bestämmer mig för att plugga hemma idag. Sagt och gjort jag ringer först sssb som lovar att strömmen skall vara tillbaka till fyra. Jag sätter mig vid skrivbordet med ylletröja och mössa på(sant jag lovar) med en tallrik fylld med värmeljus framför mig. Jag känner mig som raskolnikov, ensam på min kammare studerar jag under det levande ljusets sken och känner hur moskvas vinter biter i mina frusna fingrar. Men istället för att planera mord så går jag över till erik, grannen med ström och dricker kaffe medan han lagar barnmat till ossian, vi pratar om evolutionsbiologi(som jag inte visste vad det var) och om att vi ska börja gymma. (det här är jag rätt nervös över, vad har man på sig på ett gym, går det bra emd träningsoverallbyxor och t-shirt. man behöver inte ha shorts va? finns det någon speciell ordning man skall använda maskinerna, jag har bara varit på gym i gymnasiet och då cyklade jag bara motionscykel och hånade muskelkillarna i min klass).

Klockan närmar sig fyra det bli för mörkt att plugga och karin o anton kommer hem, när klockan slår fya och strömmen skall komma tillbaka blinkar det till och sen försvinner strömmen för hela kvarteret...Nu är lägenheten aldeles mörk och anton bli ledsen och rädd när han vaknar, Jag inställer middagen och vi flyr till karins syrra och äter middag och väntar ut strömavbrottet. hemma strax efter tio.

En dag med stäppvargen

Anton håller på att få en tand (femte i ordningen, undrar hur länge man kommer att tycka att det är kul att hålla räkningen. Jag om 18 år -Oj oj oj Anton håller du på att få en visdomstand det är din 37 tand kom hit får pappa känna i din mun) detta innebär att han har svårt att sova. Efter att ha vaknat i tjugominutersintervaller mellan två och fem, gav jag upp vår stränga regel om att inte få mat på natten, gick upp och fixade ersättning i nappflaska och tog med mig den upprivna bebisen till vår säng och lyckades slutligen en urdrucken nappflaska senare få honom att somna om. Klockan halv sju väcker han mig och är pigg och glad redo att stiga upp. När jag inte visar några livstecken buffar han milt mot min bröstkorg och biter mig sedan hårt ovanför bröstvårtan. Jävlar vad ont det gör, jag skriker spontant rätt ut -fan anton du får inte bitas, barnet skräms av sin faders hårda ord och börjar gråta, jag får riktigt dåligt samvete och kliver raskt upp med pojken som skiner upp som en sol när han märker att han äntligen får kliva upp.

07.00 Anton stökar omkring på golvet, jag äter rostat bröd. När jag tittar ut ur mitt fönster ser jag till min stora förvåning stäppvargen stå och röka utanför sin port.

09.00 Anton får sin gröt, stäppvargen röker.

10.30 Anton och jag går ut för att ta en prommenad, Stäppvargen står ute och röker.

11.15 Anton och jag kommer hem efter att ha handlat på ica och prommenerat lite. Stäppvargen röker

14.45 Jag Anton och Karin går ut för att fika på sjöstugan. Jag går för att slänga soporna i Stäppvargens port, när jag kommer fram står han ute och röker, han håller upp dörren för mig, jag tackar honom.

18.50. Jag har varit på ok och köpt chilichips, på vägen hem möter jag stäppvargen han röker

släkten är värst

Jag läser i yelah (http://www.yelah.net) att syndikalisterna ordnar en brevbärarstrejk i sthlm i protset mot att dn,s-bostadsbilaga samt metro hus och hem klassas som post och inte som reklam. En av de strejkande vid namn Magnus Tarras-Wahlberg intervjuas. Lustigt namn på en proletär tänker jag, innan det berömda myntet rasslar in. Elisabeth Tarras-Wahlberg var till helt nyligen hovets pressman som ideligen fick förklara hur synd det var om kungafamiljen och hur lessna det blev när människorna i Sverige var så dumma och tanklösa att de sa elaka saker om dem. Vid en sökning på Tarras-Wahlberg på eniro får jag upp 34 träffar de flesta namn kommer upp på två eller tre poster, så det kan inte finnas så många som delar efternamn, elisabeth själv har förståss hemligt telefonnummer så ett par till Tarras-Wahlbergare måste det finnas. Men ändo de måste var släkt Magnus och Elisabeth, jag börjar undra om de umgås vad pratar de om när de träffas på släktkalas.

Elisabeth - Jag pratade med Silvia idag hon skall åka till tredje världen och klappa fattiga barn på huvudet och le sitt varma tyska leende, hon är för härlig vår drottning.

Magnus - Idag medverkade jag i en direkt aktion, som på sikt skall krossa det kapitalistiska samhället .

Jag menar inte att förlöjliga Magnus Tarras-Wahlberg politiska engagemang. Han kämpar för en i mitt tycke helt självklar sak, men jag tycker bara att kontrasten dem emellan känns overklig. Det är svårt att prata med människor som har en helt annan världsuppfattning. Jag skulle själv inte tycka att det vore helt okomplicerat att diskutera socialismens fördelar med min egen morfar(om han levat) som kämpade i två krig mot Sovjetunionen som ödelade stora delar av hans land och tog kål på hans bröder och lade en förlamande skugga över en hel generation som på klassiskt finskt vis dövade den mesta smärtan med alkohol.

frimurare och nazister

I dagens Dn kan man läsa om hur nazisterna i Västerås som upprättat en terrorcell som planerade att störta systemet genom att bla krossa rutor på skolor hade en lista över en lokal frimurarförening. När Dn talar med en medlem är han bestört, - Vi förstår inte vad nazisterna har emot oss.

Nu är väl inte frimurarna kända för att vara... något eftersom de är hemliga. Men um gottes willen
alla som inte är nazister har väl nazisterna något emot. Att tjura och gnälla som frimurarlogen om att man inte förstår varför nazisterna inte gillar dem, ger inte särskilt mycket cred till en redan ganska suspekt organsiation.
Förresten tror dom att ni är en del av en världsomfattande judisk rörelse som vill ta över/styr världen, som dom på engelska kallar för ZOG ( Zionist Occupational Government), så fantasilöst.

onsdag

heter på finska keskiviikko och betyder mittvecka precis som i tyskan, jag har hört att på estniska heter veckordagarna ettdag tvådag tredag mittvecka fyrdag osv, vi har en ny almanacka (amerikansk) där veckorna börjar med söndag, jag lan inte läsa den jag sparade den fula gratisalmanackan från solna stad och har bredvid datorn och skriver upp mina grejer i. Nu har jag två inhopp på lidingö framöver, stolt och nöjd

Grannar jag spionerar på

Det bor en kille i huset mitt emot mig som ofta står i porten och röker och dricker cola ur halvlitersflaskor. Han är morgonpigg med studentmåttmätt, på helgerna brukar han vara uppe redan vid åttatiden. Han är artig och håller alltid upp dörren för mig när jag skall slänga mina sopor i hans port. Han ser ut som en hiphopare från landsbygden på jämtland, stora kläder i glada färger och någonslags ljus pagefrisyr. Han verkar ganska ensam, jag fantiserade att han var tysk utbytestudent som låg på sitt rum och läste herman hesse hela dagarna och gick på någon enstaka föreläsning i teoretisk filosofi emellanåt när han inte rökte och tänkte på livets förgänglighet han var - der steppenwolf. men sen stod jag bakom honom i kön på ok och han pratade svenska med en obestämd norrländs betoning. Jag undrar om jag borde säga åt honom att inte dricka så mycket cola han kommer att få diabetes

I samma hus bor inspector gadget, iklädd trenchcoat och hatt patrullerar han studentområdets gator och torg, ofta iaktar jag honom när han hastar nerför trapphuset på väg för att lösa ouppklarade brott.

konstiga tjejen går ofta omkring och verkar väldigt glad, hon ser ut så som jag tror att folk ser ut när de studerar naturvetenskapliga ämnen, hon promenrar oblygt runt på gården i pyamsbyxor och med ett leende på läpparna, en gång pratade hon med mej vid pappersinsamlingen

måndag

Idag har anton namnsdag, namnsdagsbarnet vaknade halv sju och insisterade på att vi skulle kliva upp, väl uppe ville han bara sitta i mitt knä och blev arg när han inte fick doppa sin hand i min fil. Sin vana trogen somnade han om en fter en halvtimma och jag fann mig som så många andra mornar sittande uppe kl sju i ett studentområde där nåstan ingen annan har klivit upp ännu. Förmodligen skulle jag nog inte känna mig som palle ensam i världen om jag klev upp kl sju i ett vanligt bostadsområde med vanliga människor som går upp kl halv sju på morgonen för att gå till sina jobb, öhh det här var en tråkig utvikning, tillbaka till berättelsen.

När anton somnat har mitt kaffe blivit varmt jag micrar det och sätter mig för att läsa dn. Då ser jag att dagens namn är är anton och tony, jag läser artikeln flera gånger och sen säger jag högt för mig själv jag har en son som heter anton. Det känns lite ovant att mitt barn har namnsdag.

Helgen har gått i sällskapets tecken, i fredags hade jag förberett mig på en ensam kväll framför tvn med konusgens återkomst på dvd med popcornochcola, men så ringer mörn och vi pratar i över en tim, träffar johny på lördag innan han skall åka till provance (skriver inte vilken stad då jag inte kan stava till namnet) och på kvällen åker jag till hellu i högdalen och dricker två drinkar har mycket roligt men blir min vana trogen illamående och har huvudvärk och kräks dagen efter, jag har blivit alkoholöverkänslig. Funderar på att göra en elöverkänslighetsgrej flytta ut på landet och bygga egenkomponerade skyddsutrustninghar för att slippa komma i kontakt med alkhohol, skriva hotbrev till mina grannar när jag ser dem med systemetpåsar osv.

söndagkväll middag hos antons kusiner trevligt som vanligt, anton tror att marsvinen är katter, ga gatt gat skriker han så att de gömmer sig i sitt lilla hus och darrar.

This is not a test

this is not test
detta är ingen övning
jag repeterar
detta är ingen övning

bild