Hej jag är sur

Trött som vanligt, den här otäcka gråa blöta kalla årstiden suger all energi ur mig. På vägen hem från jobbet biter jag sönder en gammal lagning och vips måste jag ta mig till en tandläkare och förmodligen pynta en smärre förmögenhet. Roligare var det att höra sibirias nya singel, lyssna på den här den är grym. Vet inte om någon läser den här bloggen nu som inte skulle hittat dit annars men jag marknadsför ändå. Ikväll förbereder vi oss på stormen och tittar på anders och måns.

Hjälp mig ipodägare!

Jag vet att ni är många tillsammans är vi starka, stoppa itunes-krånglet nu!

Jag var tvungen att göra en systemåterställning, till ett visst datum. Efter detta datum hade jag uppdaterat itunes till den nyaste upplagan. Vid systemåterställningen sparades alla möjliga filer och bland dem en del uppdateringar till itunes tror jag.
Efter detta funkade inte itunes, jag har tagit bort det och lagt in det på nytt och tagit bort alla andra itunesfiler jag hittat. När jag försöker köra itunes får jag meddelandet

Programmet Itunes kunde inte öppnas. Ett okänt fel uppstod (-200).

Känner någon igen detta, har ni kanske en ide om vad jag kan göra för att få det att funka igen?

Dom är ju inte särskilt lika

Jag har tjatat inför en Karin som hövligt varken svarat eller sagt emot om hur lika agenten i prison break och reinfeldt är. Men ser ju nu att de faktiskt inte är särskilt lika.





Inte heller är Andy Sipovic och Kling särskilt lika heller.


(Kling är han med mustach)

Jag vill ta tillbaka lite av allt ont jag sagt om Prison Break det är ju riktigt spännande inför kvällen, nu när gubbbarna äntligen sluppit ur finkan.

Hej hösten

Jag gillar dig egentligen men nu är det mörkt blött och jag är trött trött trött och allt är jobb jobb jobb. Så nu längtar jag efter det här och de är långt kvar.

Radiumsekunden

Vet inte hur jag skall uttrycka det här utan att det blir klychigt. Men jag älskar när man i en bok hittar en formulering som sätter ord på en tanke eller upplevelse man haft men själv aldrig lyckats att konkretisera i ord. Eller ännu bättre när författaren skriver något som man inte vet om att man upplevt, men sen när man läser det skriker man för sig själv - ja just det så, precis så känns/kändes eller var det. Här är ett klockrent exempel ur Vägen ut av Harry Martinson (tack johny).

Ibland när han gick och teg och ingenting särskilt tänkte på kände han i ordlös klarhet hur allt var. Allting stod klart för honom, men om han hade försökt säga eller tänka bara så mycket som "tyst, tyst" så skulle allt varit borta. Han tänkte: Så är det nog för alla människor. Det är nog inte bara för mig. När han blev äldre kallad ehan det radiumsekunden. Någon sällsynt gång hade han den. I sådana stunder kom ett svep av klarhet. Plötsligt visste man allt. Men bara en sekund. Sedan fortsatte vimlet som förr och man stod kvar och undrade varför Undret var så. Att det var sällsynt som radium. SÅ var radiumsekunden. Den gick inte att hålla kvar. Den gick inte ens att tänka. Efteråt visste man bara att man för ett ögonblick hade vetat vad man annars inte visste. Men hur det varit kunde man aldrig förklara ändå. Så var radiumsekunden. Den kom oombedd och gick som den kommit. Omöjlig var den att hålla fast, omöjlig att locka till sig.

Fest

I går var vi på en magnifik femtioårsfest med en magisk trädgård. Fylld av teaterrekvisita guldfiskar och kalebassväxter. Oväntat nog relaterades det till Vapnet kvällen igenom. Födelsedagsbarnets tonåriga dotter uppträdde med en akustisk fin version av Thomeegränd festens unga tonåringar var vapnetfans som spelade kriminella gitarrer o lily allen så att jag karin och anton fick stuffa på dansgolvet. Jag bondade med en tonårig indiepoppare från Tandsbyn! jag ville visa att jag var nere med hooden med att fråga grejer om kastalskolan osv. Men det närmaste vi kom varandra var att hon hade mörns mamma som lärare. Vilket tydligt visade hur gammal och lam jag var som var nere med hennes lärare. Även här gled samtalet in på vapnet hon var en stor fan som sett spelningen på yran och tyckte att varit mycket bra. När hon fick reda på att jag kände gubbarna blev hon lite imponerad, men då började jag att kännna mig som en suspekt gubbe som försökte imonera på småtjejer genom att skryta om mina framgångsrika kompisar.

Hursomhelst var det en otroligt rolig kväll med roliga människor och snälla släktingar anton satt hos sin mormor hela kvällen och var mallig.

Ännu en svart dag för Ryssland

Jag tycker att mordet på Anna Politovska är lika hemskt och sorligt som alla andra och jag förmodar att betydligt mer välformulerade människor än mig redan har uttalat sig om vad det här betyder om man ser på rysslands brist på demokrati och Putins auktoritära styre. Hela grejen är så fruktansvärt vidrig bara.

Lustigt hur minnet ofta har fel, jag hade för mig att jag gick förbi Politvska på bokmässan men på hemsidan läser jag att hon ställde in sitt besök.

Punka och krossade drömmar

Idag har jag lagat mitt livs första punktering, eller lagat och lagat jag fick byta hela slangen. Jag är lite sur på alliansen för att de vill lägga ner citybanan, eftersom jag hade sett fram emot Odenplans kommande storhetstid med underjordisk pendeltågsstation och nytt stort stadsbibliotek.